NYHET | 15 maj 2017

Hur borde forskningsresultaten spridas mera effektivt?

Årets första nummer av Nordicom-Information handlar om relationen mellan akademi och mediebransch. I samband med lanseringen så frågade vi fyra nordiska medieprofessorer vad som borde göras för att medieforskningens resultat ska spridas bättre utanför akademin. Var och en fick komma med tre konkreta förslag.

 

Jesper Strömbäck:

Det behövs mera kunskapsöversikter
 

1. Det kanske viktigaste är att de som är aktiva forskare på olika sätt deltar i och bidrar till den offentliga debatten. Det kan ske på olika sätt, och det ena behöver inte utesluta det andra. Det kan exempelvis ske genom att skriva kulturartiklar, debattartiklar eller krönikor i etablerade medier, men också genom att skriva om forskning på någon blogg. Det kan också ske genom att man är aktiv på olika sociala medier och där försöker föra ut kunskap från medieforskningen. Exakt hur man gör det är mindre viktigt än att man på något sätt försöker sprida forskningsresultat till det omgivande samhället. Viktigt är också att försöka vara tillgänglig för journalister som söker experter som kan uttala sig om olika aktuella frågor.

2. I en tid när allt mer av forskningen publiceras internationellt och på engelska är det också viktigt att inte glömma bort vikten av att också publicera forskning på svenska och i mer lättillgängliga former. Det kan exempelvis handla om rapporter, populärvetenskapliga publikationer eller läroböcker. 

3. Jag ser också ett växande behov av att publicera kunskapsöversikter, som på avgränsade områden går igenom existerande forskning och sammanfattar den på ett sätt som är tillgängligt för beslutsfattare på olika nivåer och en bredare offentlighet. Ju mer specialiserad och fragmenterad forskningen blir, desto större blir behovet av kunskapsöversikter som kan sammanfatta vad vi vet och vad vi inte vet på olika områden.

Jesper Strömbäck är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet i Sverige.

 
Gunn Enli:

Forskning på medier bør formidles gjennom medier
 

Jeg har tre konkrete forslag: 

1. Møteplasser: Jeg tror på å formidle medieforskning gjennom møteplasser for forskere, mediebransjen og mediepublikum, som for eksempel gjennom seminarer og offentlige debatter. Det vil være smart å ikke kun formidle i hovedstaden eller de store byene, men å arrangere møteplasser også på lokale arenaer som biblioteker og samfunnshus. Det vil også være et poeng å henvende seg til målgrupper som ikke vanligvis deltar i den offentllige debatten, men som likevel bruker mye tid på medier.    

2. Medieproduksjon: Forskning på medier bør formidles gjennom medier, og vi bør stille opp i redaksjonelle medier som avis og TV. For å kunne sette dagsorden med egen forskning bør vi i tillegg ha vår egen medieproduksjon. Et egnet medium er podcast, der vi kan presentere forskningsfunn og diskutere metodebruk og litteratur på en tilgjengelig måte. En annen mulighet er å samarbeide med et mediehus eller produksjonsselskap om forskningsformidling.

3. Målgrupper: Spredningen av forskningen vil være mer effektiv hvis vi tenker tydeligere målgrupper og hvem som kan ha mest nytte av forskningen. En mulighet er å innrette formidlingen tydeligere mot for eksempel skoleelever, førstegangsvelgere, småbarnsforeldre, innvandrere og eldre. Til hver målgruppe kan vi lage en formidlingsstrategi som tilpasses deres interesser, bakgrunnskunnskap og mediebruk.

Gunn Enli er professor ved Institutt for medier og kommunikasjon ved Universitetet i Oslo i Norge.

 

Janne Seppänen:

Politiker och tjänstemän ska lära sig att läsa medieforskning
 

I våras skrev jag en följande uppdatering på Facebook:

”Hej, politiker och tjänstemän i olika departement! Jag har återigen på sistone hört mycket gnäll över att forskningsresultat gällande vårt samhälle inte förmedlas till politiska beslutsfattare. Det finns sedan länge en enkel och billig lösning på detta problem. Läs studier om finländskt samhälle! Det genomförs flera vid universitet och forskningsinstitut. Om det känns svårt att komma igång i början, kan vi göra ett deal: jag kommer kostnadsfritt och anordnar en läsecirkel i vilken organisation som helst inom statsförvaltningen. (Som ni vet ingår samhälleligt inflytande i professorstjänsten, och detta kan helt säkert ingå i arbetsuppgifterna.) Jag kan mitt jobb jäkligt bra, så ni kan lita på att relationen mellan input och output hos den här konsulten blir den bästa tänkbara.”

Med denna uppdatering ville jag, med en nypa ironi, uttrycka en enda idé: istället för att ständigt klaga över att beslutsfattandet i samhället är så illa förankrat i vetenskaplig information borde beslutsfattarna läsa och kommentera nyutgiven forskning och sluta klaga. Det är den enklaste, billigaste och mest effektiva lösningen på förmedlingsproblemet. Jag kan inte tänka mig någon bättre lösning, eller några ytterligare förslag.

Janne Seppänen är professor i visuell journalistik vid Fakulteten för kommunikationsvetenskap vid Tammerfors universitet i Finland.

 

Klaus Bruhn Jensen:

Praktikere og forskere kan samarbejde med studerende

For at gøre resultater og indsigter fra medie- og kommunikationsforskningen (mere) relevante for praktikere

1) kan forskere invitere og besvare konkrete forskningsspørgsmål fra praktikere, der adresseres ud fra den nyeste akademiske forskning
2) kan praktikere give forskere adgang til data fra afsluttede projekter, hvor non-disclosure agreements (NDA) er unødvendige
3) kan praktikere og forskere samarbejde om projekter, hvor studerende leverer forslag til løsninger på praktiske problemer.

Klaus Bruhn Jensen er professor på Institut for Medier, Erkendelse og Formidling vid Københavns universitet i Danmark.

 

Läs mer:
Mera om medieforskningens förhållande till samhället finns i det nya numret av Nordicom-Information (1/2017): Medieforskning i samhället – relationen mellan akademi och bransch. Universitetens tredje uppgift granskas med hjälp av över 30 medverkande. Numret innehåller information och erfarenheter om nya plattformar, arbetsmetoder och forskningsprojekt i Norden. Hur kan försoningsjournalistiken förändra journalistiskt tänkande? På vilka sätt bidrar nordiska medie- och kommunikationsforskare till den offentliga debatten i sociala medier? Vad är humanioras värde idag? Hur har öppen forskning vuxit fram i de nordiska länderna?

Tidigare nummer av tidskriften finns att läsa här. Alla artiklar som publiceras i Nordicom-Information finns tillgängliga som open access. 

Om Nordicom-Information
Nordicom-Information är en tidskrift vars syfte är att skapa en mötesplats för forskningen, politiken och medie- och kommunikationsbranschen. Innehållet är tematiskt, och beroende på aktuellt tema är ambitionen att få en blandning av deltagande skribenter från de olika nordiska länderna. Redaktör är Maarit Jaakkola. 

Intresserad av att prenumerera/abonnere?
Nordicom-Information kommer ut med 2 nr/år. Prenumeration kostar 250 kronor/år (exkl moms), och 200 kronor för studenter och medlemmar i någon av de nationella forskarföreningarna inom området. Prenumerera här.

---
AV MAARIT JAAKKOLA

Dela