Mediernas ekonomi 2018 är en årligen återkommande rapport om mediebranschens ekonomi från Myndigheten för press, radio och tv. Rapporten är skriven av Jonas Ohlsson vid Nordicom.
Varannan reklamkrona till digitala kanaler
Sett till det övergripande konjunkturläget var 2017 ett gynnsamt år för medieföretagande i Sverige. Bland annat visade BNP god tillväxt, arbets-lösheten minskade och hushållens disponibla intäkter ökade.
Investeringarna på den svenska reklammarknaden ökade med knappt åtta procent och omsättningen, 37,6 miljarder kronor, var den högsta någonsin.
Den digitala reklamen svarade för över hälften av de totala reklaminvest-eringarna, motsvarande drygt 19 miljarder kronor, och för nästan hela tillväxten. Nästan två tredjedelar av de digitala reklaminvesteringarna gick dock till globala aktörer som Google och Facebook.
Olika utveckling för tv och radio
I huvudsak består den svenska kommersiella tv-marknaden av tre aktörer och marknaden för kommersiell radio av två. Inom linjär tv och radio är dock public service-företagen, SVT och SR, marknadsledande i termer av publikandelar. 37 procent av tiden som publiken lade på traditionellt tv-tittande under 2017 ägnades åt SVT, medan SR:s andel av radiolyssnandet var hela 77 procent.
Övergången till en större andel mediekonsumtion via internet innebär att gränserna för”radio” och ”tv” blir otydligare. Netflix är idag marknads-ledare inom användarfinansierad webb-tv i Sverige, medan Youtube har en motsvarande särställning på den annonsfinansierade delen av marknaden. Men den svenska tv-branschen är ändå inte en bransch i kris. Såväl TV4 som MTG:s tv-verksamhet hör till de mer lönsamma rörelserna på den svenska mediemarknaden.
Medan tv-reklamen visade en blygsam uppgång under 2017, ökade försäljningen av radioreklam med 14 procent till rekordnivån 985 miljoner. Samtidigt var radions andel av den samlade reklammarknaden 3 procent, medan motsvarande för linjär tv var 15 procent.
Dagspressen kämpar om annonser och publik
Dagspressen är den mediesektor som drabbats hårdast av konkurrensen på mediemarknaden. Under 2017 sjönk tidningsföretagens försäljning med nästan 8 procent. Branschens samlade omsättning var drygt 15 miljarder kronor, vilket betyder att dagspressen under de senaste tio åren har förlorat omkring 30 procent av sina intäkter.
Den viktigaste förklaringen till de sjunkande intäkterna är en fallande annonsförsäljning. Tillväxten i tidningarnas digitala annonsförsäljning (+6 %) kompenserade inte nedgången för print. Sammanlagt sålde de svenska tidningsföretagen digital reklam för omkring två miljarder kronor under 2017. Kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen svarade för mer än hälften av dagspressens digitala annonsintäkter.
I takt med att annonsintäkterna har minskat har satsningarna på digitala publikintäkter tilltagit. Men även om tillväxten av betalande digitala prenumeranter var stark under 2017 motsvarar inte heller dessa nedgången av prenumerationer på tryckta tidningar för dagspressen som helhet.
Spotify är störst, men går med förlust
Sedan 2016 toppas listan över Sveriges största medieföretag av Spotify. Omsättningen 2017 var 39,4 miljarder kronor, men rörelseförlusten, 3,6 miljarder kronor, gör samtidigt Spotify till det svenska medieföretag som redovisar störst förluster. Även det näst största medieföretaget Bonnier gick med förlust 2017. Övriga tre företag på fem-i-topplistan över Sveriges största medieföretag var Modern Times Group (MTG), public servicekoncernen med SVT, SR och UR samt Com Hem.
Ulrika Facht