Pressmeddelanden Arkiv

2017

2017-08-21

Förra året uppmärksammades 250 års jubileet av Sveriges tryck- och yttrandefrihetslag – som var den första i världen. Nu lanseras boken The Legacy of Peter Forsskål. 250 Years of Freedom of Expression, som belyser yttrandefrihetens historia med utgångspunkt i Peter Forsskåls 21 teser om borglig frihet. 

Sverige och Finland, som på den tiden var ett land, var först i världen att anta en lag om tryck- och yttrandefrihet.  Men några år innan den nya lagen antogs publicerade en man vid namn Peter Forsskål en pamflett, som med tidens mått innehöll nyskapande idéer om bland annat medborgarnas rätt till yttrande, tryck- och informationsfrihet.

- Forsskåls pamflett med namnet Tankar om den Borgerliga Friheten kom att väcka stor uppståndelse i 1760-talets Sverige. Den innehöll 21 paragrafer som motsatte sig alla former av förtryck och tyranni, och påtalade människans medborgerliga rättigheter, säger Ulla Carlsson som är en av bokens redaktörer och innehavare av världens första Unesco-professur inom yttrandefrihet och internationell mediepolitik.

Nu lanseras boken The Legacy of Peter Forsskål. 250 Years of Freedom of Expression, där ett antal forskare och skribenter från både Sverige och Finland kastar nytt ljus över såväl Forsskåls liv och historiska kamp för svensk yttrandefrihet som dess utveckling fram tills idag. Boken är således både en historisk återblick, men också högaktuell i dagens digitala samhälle.

- Tryck- och yttrandefriheten är ständigt omstridd och att den inte är självklar ser vi bevis på varje dag. Med digitaliseringen som genomsyrar hela samhället och med Internet och alla dess plattformar skapas nya dimensioner och dilemman, inte minst utifrån ett yttrandefrihets- och demokratiperspektiv, säger Ulla Carlsson.

The Legacy of Peter Forsskål, 250 Years of Freedom of Expression är baserat på ett seminarium som hölls under UNESCO:s internationella pressfrihetsdag i Helsingfors den 3 maj 2016 -  i samband med 250 års jubileet av Sveriges tryckfrihetsförordning.  

- Den här typen av jubileum är en utmärkt utgångpunkt för debatt. Det är viktigt att diskutera vår historia och var vi står idag när det kommer till yttrande, tryck- och informationsfrihet, och det är precis det vi vill göra med den här boken, säger Ulla Carlsson  

Boken finns tillgänglig att ladda ner digitalt eller att beställa som tryckt exemplar på Nordicoms webbplats:
http://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/legacy-peter-forsskal

 

Om redaktörerna och Nordicom
Ulla Carlsson, professor och UNESCO Chair on Freedom of Expression, Media Development and Global Policy, är verksam vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Hon är tidigare direktör för Nordicom. David Goldberg är chef och grundare för Project Forsskal (http://www.peterforsskal.com/about.html)

Boken ges ut av Nordicom som är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen.

För mer information kontakta:
Professor Ulla Carlsson, telefon: 0786 80 88 74, e-post: ulla.carlsson@gu.se

2017-05-24

Välkomna till ett frukostseminarium den 13/6 som handlar om hur digitaliseringen av medielandskapet har förändrat medieutbudet, hur vi använder medier och inte minst hur medier finansieras. Anmälan senast onsdag 7 juni.

 

PROGRAM

Seminariet inleds med att Charlotte Ingvar-Nilsson, generaldirektör för Myndigheten för press, radio och tv hälsar välkomna.

• Analogt och digitalt utvecklas olika: Om det redaktionella innehållet i de svenska medierna, Ingela Wadbring, professor och institutionschef vid Nordicom

• Kampen om reklamen: Digitala jättar erövrar Norden, Jonas Ohlsson, medieforskare vid Nordicom

• Den uppkopplade konsumenten och mediekonsumtion, Laura Macchi, seniorkonsult Kantar Sifo

 

Välkomna!
Myndigheten för press, radio och tv, Nordicom och Kantar Sifo

 

Tid: Frukost serveras från 8.30. Presentationer från 8.45 – 10.00
Var: Kantar Sifo, Vasagatan 11, 1 tr, Stockholm
Pris: Seminariet är kostnadsfritt
Anmälan görs till frukostseminarium@mprt.se senast den 7/6

2017-05-17

Medieforskare har ofta svårt att nå ut med sina budskap till medierna, och medierna har i sin tur ett mycket begränsat intresse för komplexa resonemang och teorier. Nu släpper Nordicom årets första nummer av tidskriften Nordicom-Information, där samarbetet mellan akademi och bransch står i fokus.   

- Medieforskarna har ibland svårt att få fram sina budskap till medierna. Det blir lätt för många komplicerade teorier och för få enkla lösningar, säger Maarit Jaakkola, tidskriftens redaktör.

Temat för årets första nummer är ”Medieforskaren i samhället -  relationen mellan bransch och akademi” och i fokus står medieforskningens relevans i samhället.

I sammanlagt 19 artiklar och med 31 medverkande skribenter vill Nordicom-Information ge branschen och akademin en plattform att mötas, inte minst för att hitta lösningar och modeller för nya typer av samarbeten.

Bland artiklarna undersöks till exempel hur den så kallade ”försoningsjournalistiken” skapas i samarbete av journalister och forskare, vilket värde den humanistiska forskningen har idag, på vilket sätt en medieforskare kan fungera som motvikt till ”alternativa fakta” och hur arbetsmetoder och tankesätt till forskning hämtas från företagsvärlden, i samarbete med företagen i mediebranschen.

Nordicom-Information ges ut två gånger per år på svenska, norska, danska och engelska, både tryckt och i onlineversion. Innehållet är tematiskt, och beroende på aktuellt tema är ambitionen att få en blandning av deltagande skribenter från de olika nordiska länderna. 

-  I det här numret blandas forskningsöversikter, debattartiklar, intervjuer och en sammanställning av aktuella nordiska forskningsprojekt som ligger precis på gränsen mellan akademi och bransch, säger Maarit Jaakkola.

Tidskriften finns tillgänglig att ladda ner digitalt eller att beställa som tryckt exemplar på Nordicoms webbplats:

http://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/nordicom-information/nordicom-information-39-1-2017-medieforskning-i-samhallet

 

För mer information kontakta:
Nordicom-Informations redaktör Maarit Jaakkola, telefon: 076-618 12 20, e-post: maarit.jaakkola@nordicom.gu.se

 

2017-05-15

Nu tittar unga mer på tv online än via tv-apparaten. Samtidigt ökar webben som plattform även för andra traditionella medier. Det visar årets Mediebarometer, genomförd av Nordicom vid Göteborgs universitet.

Medierna är en integrerad del av våra liv, och användningen av dem upptar en stor del av vår vakna tid. En allt större andel av vår mediekonsumtion sker online, och inte på mediernas traditionella plattformar. Nio av tio svenskar har tillgång till någon slags dator, och åtta av tio har tillgång till en smart telefon.

Ungdomar tittar mer på tv på nätet än på tv-apparaten
Ett av de viktigaste resultaten i årets Mediebarometer är att en allt större del av tv-tittandet sker utanför tablålagd tv. Särskilt gäller det ungdomar och i år är första gången barometern visar att ungdomar tittar mer på tv online än via tv-apparater.

– Det är inte särskilt konstigt. De är uppvuxna i en digital värld och vana vid att välja vid vilken tidpunkt de ska ta del av olika innehåll. Att titta tillsammans med andra kan man göra via såväl storbild som mobiltelefon, säger Ingela Wadbring, föreståndare för Nordicom.

Unga lämnar emellertid inte traditionell tv, utan använder båda plattformarna. Också äldre och barn tittar mer online än tidigare. Generellt ökar användningen av traditionella medier online, från att ha varit relativt stabil under några år. Förklaringen är främst det ökande tittandet på tv online, men även till exempel musik.

Användingen av sociala medier öka
Men också användningen av sociala medier ökar.

– Uppgången är markant, och det gäller inte bara andelen användare utan också den tid man lägger online. Bland ungdomar, 15–24 år, använder nästan alla sociala medier en vanlig dag. Och de som använder sociala medier, gör det i över två timmar dagligen, säger Ingela Wadbring.

Dagspressen fortsätter att gå ned
Läsningen av dagstidningar fortsätter däremot att gå ned. För 15 år sedan var det över 80 procent av svenskarna som läste någon dagstidning på någon plattform en genomsnittlig dag. Idag är det 60 procent som gör det.

– Sammantaget är det fortfarande läsning på papper som dominerar för morgontidningarna. Kvällstidningar läses i huvudsak online, säger Ingela Wadbring.

 

Fakta om Mediebarometern
Mediebarometern är en räckviddsundersökning som årligen genomförs av Nordicom. Den belyser hur stor andel av den svenska befolkningen mellan 9 och 79 år som en genomsnittlig dag under respektive år har tagit del av ett antal enskilda medier på traditionella och digitala plattformar. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors användning av medier, och undersökningen genomfördes första gången 1979. Undersökningen bygger på telefonintervjuer, utspridda över hela året, till ett slumpmässigt urval av befolkningen. År 2016 har 6 002 personer intervjuats.

Mediebarometern 2016 kan beställas via Nordicoms hemsida www.nordicom.gu.se eller anne.claesson@nordicom.gu.se

Delar av resultaten från Mediebarometern finns online: http://www.nordicom.gu.se/sv/mediefakta/mediebarometern

För ytterligare information:
Karin Hellingwerf, telefon: 031–786 19 92,e-post:
karin.hellingwerf@nordicom.gu.se

Ulrika Facht, telefon: 031–786 13 06, e-post: 
ulrika.facht@nordicom.gu.se

Ingela Wadbring, telefon: 031–786 6640,e-post:
ingela.wadbring@nordicom.gu.se

 

2017-05-02

– Ny bok lanseras vid Internationella pressfrihetsdagen 3 maj i Jakarta

Runt om i världen hotas och dödas journalister som utövar sin rätt till yttrandefrihet. Vid högtidlighållandet av Internationella pressfrihetsdagen lanseras den första internationella forskningsöversikten om journalisters säkerhet, boken The Assault on Journalism. Building knowledge to protect freedom of expression. 

Boken är resultatet av ett samarbete mellan Göteborgs universitet, UNESCO och International Association for Media and Communication Research (IAMCR).

 – Människor som utövar sin rätt till yttrandefrihet genom journalistik måste få bedriva sitt arbete utan restriktioner. Men hindren är många. Varje dag ser vi nya former av politisk censur, självcensur, övervakning och kontroll, propaganda-desinformation, terrorism, antiterrorlagar och direkta hot mot journalister – även mord på journalister, säger Ulla Carlsson som är bokens huvudredaktör och innehavare av världens första Unesco-professur inom yttrandefrihet och internationell mediepolitik.

Närmare 850 journalister, mediearbetare och sociala medieproducenter har dödats under de senaste tio åren. Kurvan är stigande och under den senaste tvåårsperioden ägde 60 procent av morden rum i länder med väpnade konflikter.

– 95 procent av de dödade journalisterna var lokala. Detsamma gäller för icke-dödliga attacker, som sträcker sig från hot, trakasserier och godtyckliga frihetsberövanden till sexuella övergrepp mot kvinnliga journalister, säger Ulla Carlsson. 

Att tysta aktörer genom våld och hot är ett allvarligt hot mot yttrandefriheten. Mycket oroande är att i mer än nio fall av tio förblir mord på journalister olösa. Resultatet blir ett klimat av rädsla och självcensur.

– Även här hemma tystas röster genom att hat, trakasserier och hot riktas mot journalister och andra mediearbetare via sociala medier. Det handlar om att skapa rädsla, säger Ulla Carlsson. 

I arbetet för att skydda och främja yttrandefrihet och pressfrihet i den digitala eran krävs ny kunskap som är baserad på oberoende forskning och jämförande studier.

 – Om vi ​​ska arbeta med den svårfångade relationen mellan medier, angrepp på journalistik och yttrandefrihet måste vi föra samman forskare från olika delar av världen, säger Ulla Carlsson. 

Det är mot den bakgrunden boken The Assault on Journalism ska ses. Boken innehåller bidrag som har involverat närmare 50 forskare. Merparten kommer från södra halvklotet, till exempel från Mexiko, Nigeria, Pakistan och Turkiet, länder där journalister är utsatta för ständiga hot och även mord.

– Forskare från dessa länder visar stort mod genom att medverka i boken, säger Ulla Carlsson.

Boken finns tillgänglig att ladda ner digitalt eller att beställa som tryckt exemplar på Nordicoms webbplats: http://nordicom.gu.se/sv/publikationer/assault-journalism

 

Fakta om boken och Nordicom​
Ulla Carlsson, professor och UNESCO Chair on Freedom of Expression, Media Development and Global Policy, är verksam vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Hon är tidigare direktör för Nordicom. Medredaktör till boken är Reeta Pöyhtäri, Tammerfors universitet. Hon är tidigare expert vid Division for freedom of expression and media development, UNESCO i Paris.

Internationella pressfrihetsdagen den 3 maj utropades av FN:s generalförsamling 1993, som är årsdag för Windhoekdeklarationen vari vikten av mediernas oberoende och mångfald betonas. Dagen ska påminna regeringar om deras skyldighet att upprätthålla yttrandefriheten i enlighet med artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Boken ges ut av Nordicom som är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen.

För mer information kontakta:
Professor Ulla Carlsson, telefon: +46 786 80 88 74, e-post: ulla.carlsson@gu.se

2017-04-26

Medieföretagen är beroende av annonsintäkter för sin överlevnad. Sedan många år går intäkterna ned, och det är globala företag som till exempel Google, Facebook och Youtube som tar över de nordiska marknaderna. Igår presenterade Nordicom Kampen om reklamen, en unik studie som undersöker hur konkurrensen från globala digitala reklamplattformar påverkar möjligheten att finansiera nyhetsjournalistik i Norden.

Digitaliseringen av medielandskapet har förändrat hur vi kommunicerar med varandra, hur vi söker information, hur vi använder medier och inte minst hur medier finansieras. På reklammarknaden pågår just nu en omfattande förskjutning av reklaminvesteringarna från traditionella reklammedier till internet. Det innebär att de inhemska medieföretagens ställning på de nationella reklammarknaderna utmanas av globala teknikföretag som Google och Facebook.

I den aktuella studien analyseras hur den allt hårdare konkurrensen om reklampengarna påverkar de nordiska medieföretagens möjlighet att finansiera sin journalistiska verksamhet.

Globala teknikföretag alltmer dominerande
I takt med att konkurrensen om reklaminvesteringarna har ökat har många medieföretag fått se sina reklamintäkter sjunka, i vissa fall dramatiskt. Utomnordiska digitala plattformar svarar idag för uppskattningsvis 60 procent av de digitala reklaminvesteringarna i Sverige och Danmark. I Norge ligger den siffran på cirka 45 procent.

Bara under 2016 investerade nordiska annonsörer uppskattningsvis 2,2 miljarder euro – eller 21 miljarder svenska kronor – i utomnordiska reklamplattformar på nätet. Jämfört med ett år tidigare innebär det en tillväxt på omkring 30 procent.

− I både Sverige och Norge svarade utomnordiska aktörer för hela den samlande tillväxten i de digitala reklaminvesteringarna under 2015 och 2016, och mycket pekar på att situationen varit densamma även i Danmark, säger Jonas Ohlsson, ansvarig forskare för studien.

Tidningsbranschen drabbas hårdast
Tidningsbranschen är den del av mediemarknaden som drabbas hårdast av förändringarna. De nordiska reklaminvesteringarna i tryckt dagspress har sedan 2011 fallit med 40 procent – motsvarande omkring 12 miljarder svenska kronor. Samtidigt har tidningsföretagen endast i begränsad utsträckning kunnat kompensera nedgången i den tryckta reklamen med digital försäljning.

− När de kommersiellt finansierade nyhetsmedierna inte längre kan förlita sig på reklamen som en viktig intäktskälla, får det stora konsekvenser för hela affärsmodellen och i förlängningen för den samhällsviktiga journalistiken, säger Jonas Ohlsson.

 

Fakta om studien och Nordicom
Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen. Studien Kampen om reklamen är initierad och finansierad av Nordiska Ministerrådet och norska kulturdepartementet och har genomförts av Jonas Ohlsson och Ulrika Facht på Nordicom.

Rapporten presenteras också under Nordiske Mediedager i Bergen som pågår 10–12 maj 2017, därefter kommer den finnas att beställa i tryckt version. Den går redan nu att ladda ner digitalt på vår webbplats.

 

Vid frågor om studien och eller dess resultat, kontakta ansvarig forskare Jonas Ohlsson:
Telefon: 031−786 61 25
Mobil: 070-2737209
E-post: jonas.ohlsson@nordicom.gu.se

2016

2016-05-25

Allt ​mer tittande utanför tv-tablån

NORDICOM vid Göteborgs universitet genomför varje år en studie av svenskarnas medieanvändning: Mediebarometern. Nu presenteras 2015 års undersökning och ett av huvudresultaten är en allt större andel av tittande på rörlig bild ligger utanför tv-tablån. Webben som plattform blir allt viktigare för tv-tittande.

Medierna är en integrerad del av våra liv, och användningen av dem upptar en stor del av vår vakna tid. En allt större andel av vår mediekonsumtion sker online, inte på mediernas traditionella plattformar. Nio av tio svenskar har tillgång till någon slags dator, och tre fjärdedelar av befolkningen har nu tillgång till smarta telefoner, vilket innebär att man bokstavligen har internet i fickan.

Tablå-tv tappar i betydelse
Ett av de viktigaste resultaten i årets Mediebarometer är att en allt större del av tv-tittande sker utanför tablålagd tv. Allt fler väljer alltså själva den tidpunkt de vill ta del av olika tv-program. Såväl traditionella aktörer (som exempelvis SVT) som nyare aktörer på marknaden (som Netflix och HBO) erbjuder strömmande sändningar som gör att att tittarna själva kan välja när de vill ta del av utbudet. Vill man se samtliga avsnitt i en serie på en helg så kan man göra det. Men är detta egentligen något nytt?

- Det är förvisso inte nytt att vi kan strömma film och tv-serier, säger Ingela Wadbring, föreståndare för Nordicom, men det tar ett tag innan en stor del av befolkningen börjar utnyttja det som tekniken erbjuder. De tidiga användarna av nya tjänster är ofta inte så många, det är först när den stora majoriteten som följer efter de tidiga användarna börjar bli många som man kan säga att ett helt folks beteende börjar förändras. En del innovationer når bara tidiga användare, eller early adopters som de brukar kallas, men får ingen majoritet som följer efter – därför att innovationen kanske inte var tillräckligt intressant, tillräckligt billig eller fyllde en funktion för många människor. Men att själv kunna välja när man vill titta på tv-program och filmer har förstås en enorm potential. 

 Viss mediekonsumtion är mycket stabil
Det finns emellertid vissa av de traditionella plattformarna som behåller ställningen. Ett sådant exempel är text-tv som en femtedel av befolkningen tittar på varje dag. Antalet minuter som tittarna ägnar text-tv ökar dessutom över tid.
På internet är det en betydligt större andel av befolkningen som tar del av sociala medier än traditionella medier. Det finns dock genomgående stora skillnaderna mellan unga och äldre, och det gäller samtliga medieformer.
Morgontidningarna, som inte minst ekonomiskt haft det svårt på marknaden under senare år, tappar också ytterligare publik, även om alla plattformar räknas in. Kvällstidningarna däremot uppvisar en stabil nivå av läsning, och den digitala läsningen dominerar stort.

Stora skillnader mellan äldre och yngre
Generellt visar årets undersökning att det är de digitala plattformarna som vinner mark på bekostnad av de traditionella plattformarna, och särskilt bland de unga.

- Mönstren för mediekonsumtion är helt olikartade bland unga och äldre, säger Ingela Wadbring. Både unga och äldre använder medier längre tid än befolkningen i genomsnitt, men medan unga lägger en stor del av sin medietid på sociala medier och att lyssna på strömmad/lagrad musik, lyssnar pensionärerna på vanlig radio och tittar på vanlig tv.

 

Om undersökningen Mediebarometern

Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning, som avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen mellan 9 och 79 år som en genomsnittlig dag under respektive år har tagit del av ett antal enskilda medier på traditionella och digitala plattformar. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors användning av medier, och undersökningen genomfördes första gången 1979. Undersökningen bygger på telefonintervjuer, utspridda över hela året, till ett slumpmässigt urval av befolkningen. År 2015 har 6 069 personer intervjuats.

 

För ytterligare information:

Karin Hellingwerf    tel 031-786 1992   karin.hellingwerf@nordicom.gu.se

Ulrika Facht           tel 031-786 1306             ulrika.facht@nordicom.gu.se

 

Mediebarometern 2015 kan beställas via Nordicoms hemsida www.nordicom.gu.se eller anne.claesson@nordicom.gu.se

Delar av resultaten från Mediebarometern finns online: http://www.nordicom.gu.se/sv/mediefakta/mediebarometern

 

 

2015

2015-06-03

Nästan sex och en halv timme!

Så mycket tid ägnar genomsnittssvensken åt medier av olika slag en vanlig dag

Nordicom vid Göteborgs universitet genomför varje år en studie av svenskarnas medieanvändning: Mediebarometern. Nu presenteras 2014 års undersökning och ett av huvudresultaten är att barn och unga lägger mest tid på sociala medier, medan medelålders och äldre fortfarande lägger mest tid på tablå-tv.

Medierna är en integrerad del av våra liv, och användningen av dem upptar en stor del av vår vakna tid. Tre fjärdedelar av befolkningen har nu tillgång till smartphones, vilket innebär att man bokstavligen har internet i fickan. Hälften av befolkningen använder telefonen bland annat till sociala medier. För bara fem år sedan var det 14 procent av befolkningen som hade tillgång till en smartphone. Det är alltså en av alla tekniska förändringar som varit omvälvande de senaste åren. Det är lätt att få intrycket att hela medievärlden är stadd i radikal omvandling. Är det så?

- Både ock, säger Ingela Wadbring, föreståndare för Nordicom. Samtidigt som den tekniska omvandlingen pågår, finns det också mycket stabilitet i våra medievanor. Fortfarande tittar åtta av tio på vanliga tv en genomsnittlig dag, i snitt drygt en och en halv timme. De unga har emellertid helt andra vanor än äldre; att titta på videoklipp på Youtube är lika vanligt som att titta på tv bland de unga. Pensionärer tittar i mycket liten utsträckning på videoklipp, men lägger mycket tid på att titta på vanlig tv. Hur vi använder medier är en generationsfråga.

Över tid läser en allt mindre andel av befolkningen tidningar – oavsett plattform – medan läsning av bok ligger på en stabil nivå. På internet är det en betydligt större andel av befolkningen som tar del av sociala medier än traditionella medier. Det finn dock genomgående stora skillnaderna mellan unga och äldre, och det gäller samtliga medieformer.

 

Om undersökningen Mediebarometern

Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning, som avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen mellan 9 och 79 år som en genomsnittlig dag under respektive år har tagit del av ett antal enskilda på traditionella och digitala plattformar. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors användning av medier, och undersökningen genomfördes första gången 1979. Undersökningen bygger på telefonintervjuer, utspridda över hela året, till ett slumpmässigt urval av befolkningen,. År 2014 har 6 010 personer intervjuats.

För ytterligare information:

Ulrika Facht, tele 031-786 13 06, ulrika.facht@nordicom.gu.se

Karin Hellingwerf, tele 031-786 19 92, karin.hellingwerf@nordicom.gu.se

Ingela Wadbring, tele 031 786 66 40, ingela.wadbring@nordicom.gu.se

Mediebarometern 2014 kan beställas via Nordicoms hemsida www.nordicom.gu.se eller anne.claesson@nordicom.gu.se

Läs mer om de viktigaste resultaten 2014

Delar av resultaten från Mediebarometern finns online: http://www.nordicom.gu.se/sv/mediefakta/tema-rapporter-och-presentationer

 

2014

2014-11-13

    

Pressmeddelande 14.11.2014 

Från EU Kids Online III och The International Clearinghouse on Children, Youth and Media, vid Nordicom, Göteborgs universitet

Internets möjligheter och risker bland europeiska barn

Det stora forskningsprojektet EU Kids Online år 2006-2014 – om möjligheter och risker för barn på internet – summerar resultaten i en slutlig, interaktiv rapport, EU Kids Online – Findings, methods, recommendations, se http://lsedesignunit.com/EUKidsOnline

Under projektets gång har europeiska barns aktiviteter på internet förändrats kraftigt. Till exempel använder de internet allt mer och på allt fler platser i sitt vardagsliv, något som underlättas av mindre, mobila apparater (surfplatta, smartphone osv). Detta innebär också att allt yngre barn är online.

Länderna skiljer sig åt. Sverige ingår i ett likartat kluster tillsammans med Danmark, Finland, Nederländerna och Norge där barn använder internet mest intensivt i Europa. Omfattande internetanvändning innebär större möjligheter – men också fler risker att utsättas för något som kan vara obehagligt eller skadligt. Resultaten visar även att barnen i Sverige inte har tillräcklig medie- och informationskunnighet. Dock är barnens föräldrar i dessa länder också aktiva internetanvändare och engagerar sig i allmänhet i att stötta barnens internetupplevelser, t ex genom att tala om dem. Ändå finns en, om än relativt liten, grupp sårbara barn i de här länderna som inte får sådant föräldrastöd.

 

Policyförslag för Sverige

Sverige saknar nationella direktiv avseende ungas säkerhet på internet. Resultat från EU Kids Online i Sverige visar att medierna är en av föräldrarnas främsta källor om information om internet. Det kan vara ett problem eftersom unga människors internetanvändning ofta framställs på ett sensationellt sätt i medierna.

Många av de intervjuade föräldrarna önskar mer information om internetsäkerhet från skolan. Ett nationellt direktiv gällande ungas säkerhet på internet skulle alltså kunna rikta sig till skolan. Åtminstone den obligatoriska skolan är en mötesplats för alla barn. Man kan också nå i princip alla barns föräldrar via skolan.

På ett övergripande plan är det viktigt att internetsäkerhet fokuserar på ett allmänt kritiskt förhållningssätt snarare än på specifika detaljer. Det ökar chansen att barn och vuxna är förberedda på ett fortsatt förändrat medielandskap. En sådan utbildning skulle stötta barnen både offline och online och för tekniska villkor som vi inte kan förutse idag.

Mer information

Projektet EU Kids Online, som letts av professor Sonia Livingstone och dr Leslie Haddon vid London School of Economics and Political Science i London, har genomförts av ett nätverk av 150 forskare i 33 länder. Under de allra senaste åren har kvalitativa studier i nio länder kompletterat resultaten från den stora enkät som tidigare gjordes med 25,000 barn och deras föräldrar. På hemsidan www.eukidsonline.net återfinns de ca 50 publicerade europeiska böckerna och rapporterna. Dessutom har byggts upp en särskild databas av mer än 1,500 andra undersökningar om barn och internet i Europa. Projektet har finansierats av EU-kommissionens Safer Internet Programme.

Forskarna i det svenska nätverket:

Cecilia von Feilitzen, professor, Medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola, cecilia.von.feilitzen@sh.se

Elza Dunkels, docent, Interaktiva medier och lärande, Umeå universitet, elza.dunkels@umu.se

Olle Findahl, professor, Medie- och kommunikationsvetenskap, forskningsledare vid .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur), olle.findahl@gmail.com

Ulrika Sjöberg, docent, Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola, ulrika.sjoberg@mah.se

Karl Dahlstrand, dr, Rättssociologiska institutionen, Lunds universitet, karl.dahlstrand@soclaw.lu.se

 

Rapporter på svenska

Olle Findahl, Elza Dunkels & Cecilia von Feilitzen (2013) Med egna ord. Barn och deras föräldrar om vad som kan vara obehagligt på internet. The International Clearinghouse on Children, Youth and Media, Nordicom, Göteborgs universitet (30 s)

Cecilia von Feilitzen, Olle Findahl & Elza Dunkels (2011) “Vad nytt om barn och internet i Sverige? Resultat från den europeiska undersökningen EU Kids Online”, Nordicom-Information, årg 33, nr 4, s 71-79

Cecilia von Feilitzen, Olle Findahl & Elza Dunkels (2011) Hur farligt är internet? Resultat från den svenska delen av den europeiska undersökningen EU Kids Online. The International Clearinghouse on Children, Youth and Media, Nordicom, Göteborgs universitet (46 s)

2014-06-24

NORDICOM vid Göteborgs universitet genomför varje år en studie av svenskarnas medieanvändning, Mediebarometern. Nu redovisas resultaten från undersökningen 2013.

Allt mer tid ägnas åt såväl traditionella som sociala medier på nätet men samtidigt ökar de digitala klyftorna

Med de smarta telefonernas intåg har möjligheterna till inhämtande av kunskap, utbyte av information och att göra sin röst hörd, ökat markant. 2010 var tillgången till smarta telefoner 14 procent och tre år senare, 2013, 67 procent. Allt mer tid läggs på såväl traditionella som sociala medier på webben och för första gången på flera år ökar den totala medietiden i befolkningen (6 timmar och 18 minuter).

Det är män och kvinnor under 45 år som går i bräschen, där 90 procent har tillgång till smarta telefoner. Här blir telefonen ett samlat verktyg för en förtätad medie- och kommunikationsanvändning. I dessa grupper ägnar männen sin tid främst åt ljud- och bildmedier samt dagstidningar, medan kvinnor oftare umgås i sociala nätverksmedier och läser bloggar.

Samtidigt växer nya digitala klyftor fram mellan främst olika utbildningsnivåer. Skillnaderna är påfallande mellan låg- och högutbildade vad gäller tillgången till såväl smart mobil som bärbar dator och surfplatta. Det märks i all medieanvändning på nätet. En sådan situation förstärker klyftor vad gäller t ex inhämtande av information och deltagande i samhällslivet.

Fria medier utgör sedan länge en demokratins hörnpelare. Ett demokratiskt samhälle förutsätter välinformerade medborgare med ett kritiskt förhållningssätt, och välinformerade medborgare är beroende av trovärdiga medier och en granskande journalistik. Men vilka effekter får dagens digitala klyftor för demokratin och yttrandefriheten?

- Ett som är säkert är att en medie- och kommunikationskultur som genomgår så stora förändringar som nu kräver mycket medie- och informationskunniga medborgare med ett kritiskt öga, säger professor Ulla Carlsson.

De digitala medierna med rörlig bild förpassar läsning allt mer i bakgrunden. Traditionella medier och nya plattformar lever sida vid sida. De traditionella medierna dominerar fortsatt medieanvändningen förutom i ungdomsgruppen. I många avseenden lever vi fortfarande i en tv-värld. 83 procent av befolkningen ser på tv en genomsnittlig dag 2013. Flertalet tittar fortfarande via vanlig tv-apparat, 81 procent en vanlig dag. Motsvarande siffra för webb-tv är 6 procent men användningen under en vanlig vecka har ökat från 27 procent 2012 till 33 procent 2013.

Läsningen av dagspress, framför allt morgonpress, fortsätter att sjunka. På sex år har den totala andelen morgontidningsläsare minskat från 72 procent år 2007 till 56 procent år 2013 (läsning både på papper och internet). Lästiden för morgontidningen varierar beroende på kanal; en genomsnittlig dag spenderar morgontidningsläsarna ca 30 minuter på den tryckta tidningen, jämfört med 15 minuter på internet.

Olika medier och plattformar kompletterar varandra således i ett allt mer fragmenterat och förtätat medielandskap – för den som har resurser att konsumera både och.

Om undersökningen Mediebarometern

Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning, som avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år har tagit del av ett antal enskilda medier: radio, tv, text-tv, film, musik, bio, dataspel, morgontidning, kvällstidning, vecko-månadstidning, facktidskrift, reklam samt medieanvändning på internet och i mobiltelefonen. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors användning av medier. Undersökningen bygger på telefonintervjuer till ett slumpmässigt urval av befolkningen mellan 9-79 år. 2013 har 4 797 personer intervjuats. Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan genomförts varje år.

För ytterligare information:

Ulrika Facht tel 031-786 1306             ulrika.facht@nordicom.gu.se

Karin Hellingwerf tel 031-786 1992  karin.hellingwerf@nordicom.gu.se

Mediebarometern 2013 kan beställas via Nordicoms hemsida www.nordicom.gu.se eller anne.claesson@nordicom.gu.se

Missa inte Månadens tabell på hemsidan, där uppmärksammas intressanta resultat från Mediebarometer-undersökningen, ofta något som inte har publicerats i huvudrapporten: www.nordicom.gu.se/sv/mediefakta/manadens-tabell

2014-01-29

Analysis of data compiled by national film institutes in the Nordic countries shows that the film industry in the region is still dominated by men:

Men still dominate the functions of director, producer and script writer;
Men are the main characters in fiction films;
In 25 of the 98 Nordic fiction films released in 2012, the lead actors, directors, producers and scriptwriters were all men;
In only one of the 98 films were all these positions held by women;
The most gender balanced position is the producer in the Swedish and Danish sectors.

Read the full report here:Gender Balance in the Film Industry

The data will be presented at Göteborg International Film Festival at a seminar entitled “Gender Balance in the Nordic Film Industry”,

Jan 29 2014, 1 pm, at Pustervik, Järntorget.

The report is based on available public statistics on men and women compiled and analysed by Nordicom as part of the Nordic Gender & Media Forum,

financed by the Nordic Council of Ministers and monitored by Nordicom at the University of Gothenburg during 2014. The Nordic Gender & Media Forum

is about collecting statistics, examples of good practice, and creating a platform for discussion of gender equality in the media (film, journalism, advertising

and computer games). The project can be seen as a regional follow-up to the Beijing Platform for Action, 1995, when all UN member states agreed on the

need to increase the participation of women in the media and to combat stereotypes.

 

Contact info to the speakers at the seminar:

Ulrika Facht, media analyst, Nordicom, University of Gothenburg, +46 31 786 1306

Annika Hellström, Dorisfilm, Sweden, + 46 70 786 64 16

Francine Raveney, Director, European Women’s Audiovisual Network (EWA), +33 687381621

Terese Martinsson, Bachelor student, Cultural Studies, University of Gothenburg, +46 70 352 14 57

Maria Edström, Research officer, Nordicom, + 46 70 370 48 79

www.nordicgenderandmediaforum.se #ngmf14 #equalnordic

Nordicom is a knowledge centre for media and communications research, a collaboration between the five countries of the Nordic region – Denmark, Finland,

Iceland, Norway and Sweden. Nordicom is an institution that operates under the auspices of the Nordic Council of Ministers.

2013

2013-12-11

Nordiska medier är idag långt ifrån jämställda. Inom dagspress är mansdominansen ofta överväldigande och på tv är det fortfarande flest manliga experter. Därför lanserar NORDICOM, Göteborgs universitet, en unik nordisk mötesplats för kunskapsspridning: Nordic Gender & Media Forum.

Satsningen syftar till att samla berörda parter inom mediebranschen i de nordiska länderna, för att vidga och fördjupa samtalet och gemensamt hitta strategier för ett jämställt medielandskap.

Målgrupp för projektet är i första hand praktiker, forskare, beslutsfattare, och företrädare för branschorganisationer i Norden/Baltikum, men det riktar sig också till intresserade inom mediebranschen i andra länder. Projektet omfattar följande delar:

1. Utveckling av kunskapsunderlag. I projektet kommer Nordicom att samla in könsuppdelad statistik för den nordiska mediebranschen; journalistik, film, reklam och dataspel.

2.  Branschspecifika möten i samarbete med olika aktörer:

Film - 29 jan i samarbete med Göteborg International Film Festival www.giff.se

Journalistik - 6 mars i samarbete med Mediedagarna, www.meg.se

Dataspel - 2 april i Helsingfors i samarbete med Hanaholmen www.hanaholmen.fi

Reklam - 24 april i Köpenhamn i samarbete med Kvinfo, www.kvinfo.dk

3.  En konferens 7 maj i samband med Nordiske Mediedager i Bergen. www.mediedager.no

4. Kunskapsspridning.  Projektets viktigaste bidrag är vidareförmedlingen av kunskap och erfarenheter som forumet genererar. Nordicom kommer att publicera könsuppdelad statistik och en antologi på engelska med bidrag från forskare och praktiker som medverkar i projektets olika aktiviteter. I december 2014 lanseras boken på ett möte i Vilnius, Litauen, eftersom intresset för frågan också är stor i de baltiska länderna.

Läs mer om Nordic Gender and Media Forum på www.nordicgenderandmediaforum.se och följ oss på twitter via #ngmf14. 

Projektet finansieras av Nordiska ministerrådet.

För ytterligare information:

Maria Edström  Maria.Edstrom@nordicom.gu.se

FAKTA NORDICOM  www.nordicom.gu.se

Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen. Arbetet syftar till att utveckla mediekunskapen och bidra till att forskningens resultat synliggörs i behandlingen av mediefrågor på olika nivåer i både offentlig och privat verksamhet.

                                                                                                                   

2013-11-06

Den svenska mediemarknaden genomgår just nu en omfattande förändringsprocess. Medieföretag som under decennier har redovisat stora vinster går med förlust, samtidigt som helt nya aktörer, ofta med internet som enda plattform, skördar stora framgångar. Framtiden för flera av de traditionella svenska nyhetsmedierna tycks mycket oviss.

Utvecklingen på mediemarknaden har inte bara betydelse för de svenska medieföretagen. Den ställer också frågor om mediernas roll i demokratin. Vem ska betala för den informerande och granskande nyhetsjournalistiken när pengarna från publiken och annonsörerna minskar?

Forskningscentret Nordicom vid Göteborgs universitet har i femton års tid haft uppdraget att följa utvecklingen inom mediebranschen. I rapporten Den svenska mediemarknaden 2013 görs en omfattande analys av de svenska medieföretagen, med uppgifter om ekonomiska resultat, marknadsandelar och ägarförhållanden. Rapporten är skriven av professor Staffan Sundin.

För ytterligare information:

Staffan Sundin   Staffan.Sundin@nordicom.gu.se

Jonas Ohlsson    Jonas.Ohlsson@nordicom.gu.se

Den svenska mediemarknaden 2013  kan beställas via Nordicoms hemsida http://www.nordicom.gu.se  eller Anne.Claesson@nordicom.gu.se

2013-05-29

Lätt att vara välinformerad, lätt att vara oinformerad – en utmaning för demokratin. Nordicom vid Göteborgs universitet genomför varje år en studie av svenskarnas medieanvändning, Mediebarometern. Nu redovisas resultaten från undersökningen 2012. Ett demokratiskt samhälle vilar på välinformerade medborgare med ett kritiskt förhållningssätt och medierna intar en särställning som informationskälla - trovärdiga medier med en kvalificerad nyhetsjournalistik. Det har varit en given utgångspunkt under många år.

Dagens kommunikationssamhälle med enorma möjligheter till utbyte av information och att göra sin röst hörd är något som inger förhoppningar vad gäller den demokratiska utvecklingen. Men det finns också en risk för ökade klyftor vad gäller såväl kunskap som uppfattningar om verkligheten. Det har aldrig varit så enkelt att hitta kvalificerad information som nu för de som är politiskt intresserade. Men även motsatsen gäller: Är man inte intresserad av samhällsfrågor har det aldrig varit lika enkelt att välja bort sådan information, säger Ulla Carlsson, professor och ansvarig för undersökningen.

Det är i en sådan kontext Mediebarometerns resultat från undersökningen 2012 vad gäller sjunkande siffror för morgontidningsläsande och tittande på TV-nyheter skall ses. På fem år har den totala andelen morgontidningsläsare minskat med 11 procentenheter (läsning både på papper och internet) andelen var 72 procent år 2007 och är 61 procent år 2012. I början av 2000-talet tittade drygt hälften, 55 procent, av befolkningen på TVs nyhetsprogram en genomsnittlig dag. 2012 är motsvarande siffra 38. Under den senaste tioårs-perioden har tittandet på TV-nyheter sjunkit bland ungdomar från 30 procent till 12 procent och bland högutbildade från 60 procent till 43 procent i den senaste undersökningen. Nedgången kompenseras inte av ökad användning av nyheter på nätet. Ändrade kommunikationsmönster gör sig gällande i alla grupper – oavsett ålder, kön och socialgrupp. Men det är i ungdomsgruppen de största förändringarna kan avläsas. Många unga skapar idag sina flöden efter egna intressen och ställer sig utanför andra flöden. Detta är något som politiken har att förhålla sig till. Som så ofta handlar det om politikens och medieindustrins ovanifrånperspektiv som kolliderar med nätverkskulturens underifrånperspektiv. Häri ligger en utmaning för demokratin.

Andra resultat från Mediebarometern 2012:

• Svenskarnas medieanvändning är drygt 6 timmar. TV-tittandet upptar fortsatt störst del av tidskakan i alla grupper oavsett ålder, kön och socialgrupp – 26 procent. Tiden för traditionella medier(dagstidning, tidskrift, television) online utgör två procent av bruttotiden medan motsvarande siffra för sociala medier är fem procent.

• Ungdomarna tillbringar avsevärt mer tid på nätet än andra. Drygt 40 procent lägger mer än tre timmar på nätet en genomsnittlig dag och 20 procent mer än fem timmar. Förutom besök och kommunikation i sociala nätverk som Facebook (87%) använder de nätet främst för att lyssna på musik 65%), titta på videoklipp (60%) och läsa blogg (33%). Men ungdomarna ägnar mer tid en vanlig dag åt att titta på TV (70 minuter) än de ägnar åt sociala medier 44 minuter) en vanlig dag och de är de flitigaste användarna av Play-TV och TV i smarta telefoner.

• Bokläsningen ligger relativt stabil – drygt en tredjedel av befolkningen läser böcker en genomsnittlig dag. Läsning för nöjes skull ökar – på 15 år handlar det om 13 procentenheter. Men läsning för skola och arbete minskar – med 17 procentenheter under motsvarande period. Könsskillnaderna är markanta - 41 procent av kvinnorna läser böcker en vanlig dag medan motsvarande andel bland männen är 27 procent. Utbildningsnivån har också stor betydelse för bokläsningen. Högutbildade är flitigare bokläsare, 40 procent, än de med lägre utbildning, 20 procent. Flertalet läser tryckt bok – eboken har ännu inte fått något genomslag i Sverige.

• Datorspelens räckvidd fortsätter att öka. Den största ökningen sker bland kvinnor. Sedan 2010 har kvinnor som spelar ökat från 10 procent till 25 procent. Både bland flickor och vuxna kvinnor är det till exempel fler som spelar i mobiltelefonen än bland männen i dessa åldersgrupper. Det finns en tydlig uppdelning i vilken typ av spel kvinnor och män ägnar sig åt. Kvinnor ägnar sig oftast åt underhållningsspel, pusselspel och kunskapsspel medan män oftare väljer actionspel, äventyrsspel och sportspel.

• Innehav av smarta telefoner har på två år ökat från 14 procent 2010 till 54 procent 2012. Drygt 80 procent av ungdomarna (15 till 24 år) har en smartphone och de använder den en vanlig dag främst för, förutom vanliga telefonsamtal och sms, att kommunicera via Facebook (62%), lyssna på musik (39%), spela spel (20%), och titta på videoklipp (19%). Lika många ungdomar som läser och skriver bloggar läser också kvällstidning i mobilen (13%).

Om undersökningen Mediebarometern

Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning, som avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år har tagit del av ett antal enskilda medier: radio, TV, text-TV, video/dvd, bio, CD, mp3, datorspel, morgontidning, kvällstidning, vecko-månadstidning/tidskrift,reklam samt medieanvändning på Internet och i mobiltelefonen. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors användning av massmedier. Undersökningen bygger på telefonintervjuer till ett slumpmässigt urval av befolkningen mellan 9-79 år. 2012 har närmare 4 800 personer intervjuats. Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan genomförts varje år.

För ytterligare information:

Ulrika Facht tel 031 786 13 06 ulrika.facht@nordicom.gu.se

Karin Hellingwerf tel 031 786 19 92 karin.hellingwerf@nordicom.gu.se

Mediebarometern 2012 kan beställas via Nordicoms hemsida www.nordicom.gu.se eller anne.claesson@nordicom.gu.se

2012

2012-05-07

Nordicom vid Göteborgs universitet genomför varje år en studie av svenskarnas medieanvändning,Mediebarometern. Nu redovisas resultaten från undersökningen 2011.

Smarta telefoner bidrar till ökad användning av Facebook och datorspel

Närmare 60 procent av dagens ungdomar har en smart mobiltelefon och de använder den främst till, förutom vanliga telefonsamtal och sms, att kommunicera via Facebook och e-post samt spela spel. – Detta bidrar bl a till en redan påfallande ökning av användningen av datorspel – särskilt bland de unga,konstaterar professor Ulla Carlsson.

Online-spelandet har mer än fördubblats under det senaste året. 60 procent av barnen 9-14 år spelar dator-/tv-spel en vanlig dag – det handlar huvudsakligen om action och äventyrsspel. Smarta mobiltelefoner används också för att ta del av nyheter. Under de senaste åren, som en följd av en mer differentierad medieanvändning, har en viss nedgång i inhämtandet av nyheter i våra vanliga massmedier noterats inte minst vad gäller ungdomar – men den nedgången synes nu ha avstannat. Innehavarna av smarta mobiltelefoner väljer företrädesvis nyheter i dagstidningar på nätet.

 

Användningen av sociala medier betydligt mer passiv än aktiv

Närmare 90 procent av alla ungdomar, 15 till 24 år, använder sociala medier en vanlig dag, vilket betyder att det är betydligt fler än de som tittar på TV (75 %). Detta avviker från alla andra åldersgrupper där det är betydligt vanligare att titta på TV. Ungdomarna tillbringar också avsevärt mer tid på nätet än andra. 43 procent lägger mer än tre timmar på nätet en genomsnittlig dag och 23 procent mer än fem timmar. Förutom besök och kommunikation i sociala nätverk som Facebook (89%) använder de nätet främst för att lyssna på musik (74%), titta på videoklipp (65%) och läsa blogg (34%). Ofta stannar det dock vid ett passivt nyttjande utan egen aktivitet – det är t ex få som lägger ut videoklipp (4%) eller skriver i egen blogg (9%) medan fler är aktiva i sociala nätverk som Facebook (68%).

 

Både stabilitet och förändring i användningen av traditionella medier

Användningen av sociala medier är mer omfattande och ökar betydligt snabbare än användningen av traditionella medier på nätet även om en liten ökning sker mellan åren. De flitigaste användarna återfinns bland 25 till 44-åringarna, närmare 50 procent av dessa nyttjar de vanliga massmedierna på nätet. Och Internet spelar en avgörande roll för kvällstidningens räckvidd då varannan kvällstidningsläsare läser tidningen på detta sätt. I övrigt dominerar TV-tittandet som tidigare, radiolyssnandet fortsätter att minska och läsningen av tidningar och böcker ligger relativt stabilt. Idag kan man titta på tv på många olika sätt både vad gäller tidpunkt och teknik – från vanliga TV-apparater till surfplattor och smarta mobiltelefoner. En genomsnittlig dag tittar 6 procent av befolkningen på Play TV och för vecka är andelen 21 procent. För 15 till 24-åringarna är motsvarande siffror kring 10 procent respektive drygt 30 procent vad gäller vecka. Omkring 10 procent av unga pojkar använder mobiltelefonen för att titta på TV eller videoklipp en genomsnittlig dag.

 

Allt fler äldre går på bio

Åldersgruppen 65 till 79 år utmärker sig genom att allt fler går på bio, vilket inte gäller för andra åldrar där inga större förändringar sker. 1999 var det tre procent av pensionärerna som gick på bio en genomsnittlig månad och nu har den andelen ökat till 17 procent.

Om undersökningen Mediebarometern

Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning, som avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år har tagit del av ett antal enskilda medier: radio, TV, text-TV, video/dvd, bio, CD, mp3, datorspel, morgontidning, kvällstidning, vecko-månadstidning/tidskrift,reklam samt medieanvändning på Internet och i mobiltelefonen. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors användning av massmedier. Undersökningen bygger på telefonintervjuer till ett slumpmässigt urval av befolkningen mellan 9-79 år. 2012 har närmare 4 800 personer intervjuats. Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan genomförts varje år.

 

För ytterligare information:

Ulrika Facht tel 031 786 13 06 ulrika.facht@nordicom.gu.se

Karin Hellingwerf tel 031 786 19 92 karin.hellingwerf@nordicom.gu.se

Mediebarometern 2012 kan beställas via Nordicoms hemsida www.nordicom.gu.se eller anne.claesson@nordicom.gu.se

2012-03-07

Internet slår inte ut traditionella medier hos de unga. I det närmaste alla barn och ungdomar i åldrarna 9 till 24 år i Sverige använder internet. De flesta använder internet dagligen, ju längre tid ju äldre de är. Men det innebär inte att de har slutat använda traditionella medier, säger professor Olle Findahl, som har genomfört en undersökning av barn och ungas medieanvändning i Internet-världen för NORDICOM vid Göteborgs universitet.

I ett 30-årigt perspektiv ser de visserligen lite mindre på tv, lyssnar mindre på radio och inspelad musik. De läser lite mindre, särskilt fack- och läroböcker. Men fortfarande används traditionella medier mer än internet. 75 procent av medietiden ägnar skolbarnen (9-14 år) åt traditionella medier och bland äldre ungdomar (15-24 år) är andelen 60 procent.

På ett liknande sätt som när televisionen infördes på 1950-talet utgör internet inte en konkurrent utan snarare ett komplement till äldre medietekniker. På internet finns, för de unga, framför allt den digitaliserade musiken och videon. Till detta kommer det helt nya som de sociala nätverken möjliggör, kontakter med likasinnade som delar samma intressen.

Det innebär att bland ungdomar har Facebook större räckvidd än dagstidningar och nästan samma räckvidd som tv. Och Spotifys räckvidd bland ungdomar ligger inte långt efter radions. Men detta innebär inte att allt som rör internet slår genom. Det är t.ex. förhållandevis få bland de unga som använder surfplattor, e-böcker eller kommunicerar via Twitter. Däremot har användningen av "smarta" telefoner mångdubblats under de senaste två åren.

Värt att observera är att det inte föreligger något direkt negativt samband mellan internetanvändning och traditionell medieanvändning. Istället är det ett faktum att de som använder internet mest även är mycket flitiga användare av de traditionella medierna.

Rapporten presenteras på MEG 12 den 8 mars 2012 i Göteborg

För ytterligare information kontakta Olle Findahl, tel 0725307768, olle.findahl@wwi. se eller Ulla Carlsson, tel 031 7861219,

ulla.carlsson@nordicom.gu.se

Rapporten kan beställas på adressen anne.claesson@nordicom.gu.se

2011

2011-05-18

Användningen av sociala medier ökar:

Åtta av tio ungdomar använder sociala medier en vanlig dag vilket leder till minskad läsning av böcker och lyssnande på radio.

Men skillnader mellan könen består:

När unga män spelar datorspel läser unga kvinnor en bok eller bloggar.

Åtta av tio 15 till 24-åringarna använder ociala medier en vanlig dag och det är 15 procent fler än ett år tidigare. Ökningen är än större bland 25 till 44-åringarna – från 32 procent till 49 procent. Den tid de ägnar medierna har dock varit relativt stabil de senaste åren, närmare 6,5 timmar, men en allt större del av deras medietid går till internet, närmare 40 procent jämfört med 34 procent 2009. I alla andra åldersgrupper är det TV-tittandet som dominerar. Det är också i åldersgruppen 15 till 44 år som de största förändringarna i medievanorna kan noteras. Förändringarna, som kan förklaras av ett utökat nyttjande av nätet, sker i huvudsak på bekostnad av lyssnande på radio, läsning av tidskrifter och böcker bland 15 till 24-åringarna och för de lite äldre, 25 till 44-åringarna, läsning av morgontidningar. Andelen prenumeranter har i denna åldersgrupp minskat med 16 procentenheter under det senaste decenniet – att jämföra med sju i hela befolkningen. Även användningen av traditionella medier på nätet - dagstidningar, tv, radio – ökar. Men ökningen är relativt blygsam i den senaste mätningen: 28 procent av befolkningen uppsöker traditionella medier på nätet en genomsnittlig dag 2010 jämfört med 25 procent 2009. Det är 25 till 44-åringarna som är de flitigaste användarna. Det är fortfarande endast kvällstidningen som kan sägas ha slagit igenom på nätet vad gäller antalet brukare. Ungefär 25 procent av alla unga vuxna läser enbart kvällstidningen på nätet. Sex procent av befolkningen uppger att de tittar på tv via dator, mobiltelefon eller annan apparat och andelen är störst bland ungdomarna med 10 procent. Flertalet, drygt 80 procent, tittar fortfarande på tv i vanlig tv-apparat. Mer anmärkningsvärda skillnader mellan könen gäller fortsatt läsningen av böcker. Det gäller såväl unga som äldre. - När unga män spelar datorspel läser unga kvinnor böcker för nöjes skull eller bloggar. Unga människor i dagens mediekultur uppvisar därmed samma mönster som Mediebarometerns resultat uppvisar år efter år, säger professor Ulla Carlsson. 40 procent av kvinnorna läser böcker en vanlig dag medan motsvarande andel bland männen är 24 procent. Utbildningsnivån har också stor betydelse för bokläsningen. Högutbildade är flitigare bokläsare, 42 procent, än de med lägre utbildning, 22 procent. Bland högre tjänstemän/akademiker är bokläsning dubbelt så vanlig som bland arbetare.

Om undersökningen Mediebarometern

Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning, som avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år har tagit del av ett antal enskilda medier: radio, TV, text-TV, video/dvd, bio, CD, mp3, datorspel, morgontidning, kvällstidning, vecko-månadstidning/tidskrift,reklam samt medieanvändning på Internet och i mobiltelefonen. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors användning av massmedier. Undersökningen bygger på telefonintervjuer till ett slumpmässigt urval av befolkningen mellan 9-79 år. 2012 har närmare 4 800 personer intervjuats. Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan genomförts varje år.

För ytterligare information:

Ulrika Facht tel 031 786 13 06 ulrika.facht@nordicom.gu.se

Karin Hellingwerf tel 031 786 19 92 karin.hellingwerf@nordicom.gu.se

Mediebarometern 2012 kan beställas via Nordicoms hemsida www.nordicom.gu.se eller anne.claesson@nordicom.gu.se

2010

2010-05-16

Medierna allt starkare på nätet men intresset för ’traditionella’ nyheter minskar

Allt fler använder sig av nätet för att ta del av olika medier – från 85 procent av ungdomarna till 34 procent av pensionärerna 2009. Medelålders och äldre söker sig främst till de traditionella mediernas sajter medan unga människor i förstone använder sociala medier, t ex Facebook. Närmare 65 procent av 15 till 24-åringarna ägnar sig åt ’social networking’ på nätet en genomsnittlig dag. Över 50 procent av de unga nätanvändarna besöker YouTube och 37 procent har läst någon blogg. Betydligt färre, ca 10 procent, är själva aktiva bloggare. 44 procent av barnen (9-14 år) spelar dator- och tv-spel.

Pensionärerna blir allt flitigare nätanvändare (34 procent) – 20 procent av dessa läser någon dagstidning på nätet en vanlig dag. TV-tittandet dominerar dock fortfarande i alla grupper med ett undantag – bland 15 till 24-åringarna är det 2009 fler som ägnar sig åt internet än tv-tittande. Och när de tittar på tv väljer de i förstone program i mer nischade Viasat- och SBS-kanaler än andra grupper. Vidare kan konstateras att ungdomar som är mycket medieaktiva på nätet även är flitiga brukare av medier i traditionell form. Så sammanfattar Ulla Carlsson, professor och ansvarig för undersökningen vid Nordicom, Göteborgs universitet, resultaten i undersökningen. En följd av en mer differentierad medieanvändning är att allt färre tar del av nyheter i våra vanliga massmedier och inte minst gäller det ungdomar. Nedgången är tydligast för tittande på nyhetsprogram i tv. Visserligen nyttjas olika nyhetstjänster på internet, som till viss del motsvarar nedgången, men det handlar om en annan typ av nyheter: korta nyhetstexter i de traditionella mediernas nätbaserade nyhetstjänster och mer av åsikter i de kommenterande tjänsterna, t ex bloggar. Detta mer fragmentariska tillägnande av nyheter där värderingen av källor ofta lämnas till den enskilde användaren ställer viktiga frågor om journalistikens roll i offentligheten utifrån ett demokratiperspektiv. Årets Mediebarometer är den 30:e i ordningen. Vid starten 1979 var internet, mobiltelefonen och sociala medier inte ens möjliga att drömma om. Idag har i det närmaste alla minst en mobiltelefon och närmare 90 procent av befolkningen har tillgång till internet i hemmet. Medieapparaterna har blivit otaliga och medieutbudet har mångdubblats. Ett interaktivt och mobilt kommunikationssamhälle har växt fram vid sidan av de traditionella medierna. Men samtidigt är det idag något fler som tittar på tv och läser böcker medan ungefär lika många lyssnar på radio och läser dagstidning sett i ett 30-årsperspektiv. Och tiden vi lägger på medierna? Totalt sett har den ökat med ungefär 40 minuter en vanlig dag för att idag uppgå till ungefär 6 timmar. Förtätningen i medieutbudet innebär att en omfördelning har skett mellan medierna – från de traditionella medierna till nya medieformer på nätet. Man ägnar inte lika lång tid åt t ex att lyssna, titta och läsa vad gäller de traditionella medierna, radio, tv och tidningar, som tidigare. Men variationen är stor mellan olika grupper. Lågutbildade ägnar betydligt längre tid åt att lyssna på radio och tv än att använda internet i hemmet medan det motsatta gäller för högutbildade. Dessa sociala skillnader genomsyrar alla åldersgrupper.

Om undersökningen Mediebarometern

Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning, som avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år har tagit del av ett antal enskilda medier: radio, TV, text-TV, video/dvd, bio, CD, mp3, datorspel, morgontidning, kvällstidning, vecko-månadstidning/tidskrift,reklam samt medieanvändning på Internet och i mobiltelefonen. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors användning av massmedier. Undersökningen bygger på telefonintervjuer till ett slumpmässigt urval av befolkningen mellan 9-79 år. 2012 har närmare 4 800 personer intervjuats. Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan genomförts varje år.

För ytterligare information:

Ulrika Facht tel 031 786 13 06 ulrika.facht@nordicom.gu.se

Karin Hellingwerf tel 031 786 19 92 karin.hellingwerf@nordicom.gu.se

Mediebarometern 2012 kan beställas via Nordicoms hemsida www.nordicom.gu.se eller anne.claesson@nordicom.gu.se

2009

2009-05-18

Internetanvändingen fortsätter att öka – inte minst bland äldre. Ökningen gäller främst sociala medier. Men TV har fortfarande störst räckvidd med ett undantag – bland 15 till 24-åringarna är det 2008 något fler som ägnar sig åt Internet än TV-tittande en vanlig dag. Vi ser också hur användarmönstret för nyheter håller på att förändras, vilket indikerar såväl en ny journalistroll som krav på en ny mediekunnig och mediekritisk användare. Så sammanfattar Ulla Carlsson, professor och ansvarig för undersökningen vid Nordicom, Göteborgs universitet, resultaten i undersökningen.

Nordicom vid Göteborgs universitet genomför varje år en studie av svenskarnas mediean­vändning, Mediebarometern, som startade 1979. Nu redovisas resultaten från undersök­ningen 2008.

Allt fler äldre aktiva på nätet

Under de senaste fyra åren har andelen Internetanvändare i befolkningen nästan fördubb­lats, från 35 procent till 68 procent, en genomsnittlig dag. Det är fortfarande den interaktiva användningen som ökar mest även om fler tittar på webb-tv och lyssnar på poddradio 2008 än 2007.

Den samlade medietiden ligger dock kvar på samma nivå som de senaste åren, d v s sex timmar, ungdomarna ägnar medierna längst tid, närmare sju timmar.

I det närmaste alla ungdomar använder Internet en genomsnittlig dag men den ålders­grupp som uppvisar den största ökningen under det senaste året är äldre mellan 65 och 79 år, från 29 procent 2007 till 39 procent 2008. Svenska pensionärer är därmed betydligt mer aktiva Internetanvändare än vad som gäller för övriga Europa.

Blygsam användning av bloggar

De äldre är bland de flitigaste användarna av e-post, information/fakta-sökning och dags­tidningsläsning på nätet medan de unga mest söker sig till s k sociala medier och lyssnar på musikfiler. Deltagandet i bloggsfären är fortfarande relativt blygsamt, 8 procent av Inter­netanvändarna ägnar någon tid åt detta en genomsnittlig dag. Mest aktiva är ungdomarna, 15 till 24 år, (17 procent).

Hälften av barnen, 9 till 14 år, spelar dator-/tv-/internetspel en vanlig dag – det handlar om betydligt fler pojkar än flickor.

Stora sociala skillnader i Internetanvändningen

Stora sociala skillnader i Internetanvändningen kvarstår. Det är mer än dubbelt så många bland högutbildade som använder Internet i hemmet en genomsnittlig dag än lågutbildade (69 procent respektive 33 procent). Den digitala kompetensen är också mer utvecklad bland högutbildade – de utnyttjar såväl mediesajter som sociala medier i alla sina delar.

Men när det gäller vad man använder Internet till utifrån ett medieperspektiv – läsa tidningen, titta på TV, lyssna på radio, etc – är dock mönstren likartade oberoende av utbildningsnivå.

Det är fler män (65 procent) som använder Internet i hemmet en genomsnittlig dag än kvinnor (56 procent) och samma mönster upprepas vad gäller tiden (86 minuter resp 67 min). Endast läsning av böcker uppvisar så stora skillnader mellan könen men då är mönstret det omvända. Kvinnorna (42 procent) är betydligt flitigare bokläsare än männen (30 procent) en genomsnittlig dag.

Nyhetsinhämtande i förändring

Ett ändrat beteende vad gäller inhämtande av nyheter i våra vanliga massmedier kan skönjas bland i stort sett alla åldersgrupper även om det är något mer markant bland ungdomar – och män. Det gäller inte minst tittande på nyhetsprogram i TV. I början av 2000-talet tittade drygt hälften (55 procent) av befolkningen på TVs nyhetsprogram en genomsnittlig dag. Denna andel sjunker för varje år och utgör ungefär 40 procent 2008 (inkl webb-TV).

Visserligen inhämtas nyheter från olika nyhetstjänster på Internet som åtminstone i viss utsträckning motsvarar nedgången men det handlar oftast om en annan typ av nyheter. Korta nyhetstexter i de traditionella mediernas nätbaserade nyhetstjänster och mer av åsikter i de mer kommenterande tjänsterna, t ex bloggar. Antalet klick får allt större betydelse för vad som blir en nyhet i en tid då kvalitetstidningens framtid är osäkrare än någonsin.

Förutom ett mer fragmentariskt tillägnande av nyheter i befolkningen indikerar Medie­barometerns resultat en nyhetsjournalistik i förändring där bl a värderingen av källor i allt större utsträckning lämnas till den enskilde användaren. Frågan är vad effekterna blir för journalistrollen och på lite längre sikt demokratins krav på välinformerade medborgare.

Om undersökningen Mediebarometern

Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning, som avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år har tagit del av ett antal enskilda medier: radio, TV, text-TV, video/dvd, bio, CD, mp3, datorspel, morgontidning, kvällstidning, vecko-månadstidning/tidskrift,reklam samt medieanvändning på Internet och i mobiltelefonen. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors användning av massmedier. Undersökningen bygger på telefonintervjuer till ett slumpmässigt urval av befolkningen mellan 9-79 år. 2012 har närmare 4 800 personer intervjuats. Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan genomförts varje år.

För ytterligare information:

Ulrika Facht tel 031 786 13 06 ulrika.facht@nordicom.gu.se

Karin Hellingwerf tel 031 786 19 92 karin.hellingwerf@nordicom.gu.se

Mediebarometern 2012 kan beställas via Nordicoms hemsida www.nordicom.gu.se eller anne.claesson@nordicom.gu.se

Dela