Idag publicerar Nordicom den sextonde utgåvan av rapporten MedieSverige, som ger en bred och aktuell översikt av det svenska medielandskapet 2025. Ett nytt tillägg för i år är en kort översikt om viktiga lagar, reglering och myndigheter som är relevanta för medier och det svenska medielandskapet. Dessutom finns det i den här utgåvan mer material om podcastmarknaden. Data är uppdaterade och kommenterade utifrån medielandskapet 2025. Rapporten är som tidigare indelad i kapitel om teknik, politik, publik, reklam och företagsstruktur.
Det nya mediestödet
Efter två år med ett nytt stödsystem för nyhetsmedier går det att se hur det tagit form och utvecklar sig. Varför förändrades systemet? En kort förklaring är att digitaliseringen av medielandskapet gjorde att stöden blev omoderna. Det var inte längre funktionellt att grunda stödet till nyhetsmedier på distribuerad upplaga, hushållstäckning och driftskostnader. Istället baseras det nu på kostnader för redaktionell personal och användarförankring. I MedieSverige 2025 framgår hur mycket pengar som fördelats i de tre nya stödformerna samt det så kallade övergångsstödet.
Fördelningen av mediestöd 2023 och 2025
Vid jämförelse mellan 2023 och 2025 är mängden pengar som fördelas totalt i stort sett oförändrad mellan det gamla och det nya stödsystemet. Det har inte skett några oväntade förskjutningar i hur mängden pengar har fördelats till olika koncerner och medietyper. Bonnier News Local har beviljats mest stöd och tar störst andel av stödpengarna, 250 miljoner kronor inför 2025. Men Bonnier News Local är också den största utgivaren inom lokal dagspress med flest titlar, med eller utan stöd. Jämförelsen med hur mycket pengar Bonnier fick sista året i den gamla modellen, 2023, visar att tidningsgruppens procentuella andel fortfarande är cirka 30 procent av det fördelade totala stödet, fastän fler titlar fick stöd 2025.
De aktörer som kan sägas ha ”tappat” mest stödpengar mellan 2023 och 2025 är NTM Media och Stampen, men framför allt har både mängden pengar och antal titlar minskat inom kategorin en- och två-dagarsutgivna tidningar, antal från 45 till 35, och andelen av totala stödpengar -9 procentenheter.
Jämfört med det förra stödsystemet har fler gratistidningar och lokala sajter fått bättre förutsättningar med det nya, bland annat är alla stödformer teknikneutrala och behöver inte vara kopplade till betalande abonnenter. Nio fler titlar fick stöd 2025 jämfört med 2023 och andelen av stödpengarna ökade, +7 procentenheter.
Ser vi till vilka titlar som inte längre får stöd och vilka som får, så är det i linje med hur det var tänkt att den nya lagen om mediestöd ska fungera; att det är allmänhetens tillgång till lokala nyhetsmedier av hög kvalitet som ska främjas hellre än meningsbärande nationella fådagarstidningar.
Digital medieanvändning det nya normala
Radio är en av de mest använda dagliga medierna i Sverige. År 2023 lyssnade sju av tio på direktsänd radio en genomsnittlig dag. Att lyssna på podcast och radio i efterhand är en medieform som successivt har ökat under hela 2000-talet. Även om radiolyssnandet linjärt behåller sin plats som en av befolkningens mest använda medier, så lyssnar numera nästan en av tre på podcast/radio i efterhand en vanlig dag.
Precis som fallet är för tv så är den digitala användningen av ljud högre bland personer under 45 år. Dock är digitalt lyssnade och tittande på stark framväxt även i äldre åldersgrupper samtidigt som de linjära formaten fortfarande är de vanligaste som gruppen 65 till 85 år använder. Att läsa dagstidning i digital form har däremot blivit större än läsning på papper i alla åldersgrupper och som störst är den i gruppen 65 till 85 år.
Podcastens topp-tio 2024
Utöver Sveriges Radios verksamhet med linjär radio och att göra sina program tillgängliga som podcast så har marknaden för podcast varit en flora av nya aktörer där kommersiell linjär radio förvisso är aktiva men inte har haft de största profilerna. En analys av branschvalutan Poddindex visar att de tio poddar med högst teknisk räckvidd under 2024 publicerades i ungefär lika stor uträckning av Sveriges radio som av fristående kommersiella utgivare. Under 2020-talet har aktörer från dagstidningsmarknaden blivit mer aktiva inom podcast, såsom Schibsted och Bonnier News.
Fler områden utan lokal redaktion eller riktad bevakning
Från 2019 har det funnits ett stöd för etablering av lokal journalistik i underbevakade geografiska områden. Även med det nya mediestödet finns möjlighet att ansöka om ett motsvarande stöd – utökat redaktionellt stöd. Trenden ser dock inte så positiv ut vad gäller lokal bevakning. Under hösten 2024 fanns det 42 kommuner som saknade någon lokal redaktion eller riktat bevakning, vilket är en ökning med fem kommuner på två år. Sett i det större sammanhanget visar MedieSverige 2025 samtidigt att befolkningen i hög grad dagligen tar del av nyhetsjournalistik och har högt förtroende för medier. Men journalistiken är utmanad med minskad andel av reklamintäkter, och minskade lönsamhetsmarginaler för tidningsföretagen.
Läs rapporten MedieSverige 2025
Ulrika Facht och Elisabeth Falk