Nya villkor för svensk public service 2020

Nyhet
 | 14 augusti 2018
Public service verksamhet på digitala plattformar ska förtydligas och public service-företagen bli viktigare för lokal journalistik i underbevakade områden. Det föreslår den svenska public service-kommittén i sitt slutbetänkande.

År 2020 börjar en ny tillståndsperiod för sändningar av svensk public service tv och radio vilket bedrivs av Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion (SR, SVT, UR). I juni 2018 presenterade den parlamentariska public service-kommittén sitt slutbetänkande inför 2020.

Kärnverksamheten är ljud och rörlig bild

Den nuvarande strukturen för programföretagens sändningstillstånd, tilldelning av medel och tillgänglighet ska i stort bestå under nästa period. SR, UR och SVT ska koncentrera verksamheten till sina kärnkompetenser som är ljud och rörlig bild. I synnerhet SVT:s och SR:s nyhetsverksamhet ska koncentreras till ljud och rörlig bild. Avsikten är att förtydliga företagens verksamhet på internet för att undvika konkurrens med kommersiella medier som bedriver journalistik.

Verksamheten online förtydligas i väntan på en teknikneutral reglering

Public service ska fortsatt nå 99,8% av befolkningen via sändningar i marknätet/etern. Public service-företagen ska använda de plattformar som behövs för att nå publiken med sina linjära sändningar. Det betyder att radio- och tv-program ska vara fritt tillgängliga på bolagens digitala plattformar på öppna delar av internet, och företagen bör fortsätta utveckla dessa för att göra sitt innehåll tillgängligt on-demand.

År 2023 kommer reglering av programföretagens innehåll på internet att bli likadan som den är i marknätet/etern, förutsatt att nödvändiga och planerade grundlagsändringar träder i kraft. Grundlagen (YGL) måste ändras för att public service-uppdraget ska kunna utformas teknikneutralt och för att det ska finnas möjlighet att i efterhand granska innehållet i tråd (dvs internet).

Sociala medier för interaktion med publiken

Kommittén menar att sociala medier och globala distributionsplattformar får användas för att informera om företagens utbud och för att interagera med publiken. Däremot ska företagen inte publicera material exklusivt för sådana plattformar, i synnerhet inte om det innebär att användarna måste skaffa något slags konto för att komma åt public service-innehåll. Undantag kan endast göras om det bedöms nödvändigt för att nå en viss publik som de egna plattformarna inte når.

Public service ska stärka lokal nyhetsförmedling

Det är viktigt att bevara förtroendet för företagen, i synnerhet uppdraget att de ska spegla hela landet och en varierad befolkning.  Flera rapporter och utredningar har pekat på en minskad journalistisk närvaro i och bevakning av svenska  kommuner. För att öka den lokala mångfalden ska public service stärka journalistiken i svagt bevakade områden. Utredningen öppnar också för mer samverkan med kommersiella medier på lokala marknader.

Kommittén pekar även på att uppdraget bör inriktas på samhällsbehov som kommersiella marknadsaktörer inte kan tillgodose.  

Förhandsprövning för kompletterande verksamheter

Utredningen skriver att förhandsprövning kan användas för att pröva kompletterande verksamheter,  men ska inte tillämpas på public service-företagens kärnverksamhet.

Tio år är en ovanligt lång tillståndsperiod

Nästa tillståndsperiod är tio år till skillnad från att de under 2000-talet har varit sex år. Det finns ett tidigare förslag att tillståndens längd ska ökas till åtta år och för att passa in övergången till Riksdagens mandatperiod kommer den därpå följande tillståndsperioden därför att inledas 2030.

Programföretagens finansiering stabil

Förslaget är att 2020 tilldelas public service-företagen drygt 8,5 miljarder kronor vilket är i nivå med hur mycket de brukar få, och medelstilldelningen fortsätter som tidigare att höjas med 2 procent per år och företag.  

Går förslaget om en övergång till en individuell avgift för finansieringen av public service igenom, läggs Radiotjänst, myndigheten som ansvarar för insamling av den nuvarande radio- och tv-avgiften, ner. Radiotjänsts årliga medel, 166 miljoner kronor, ska då gå in i programföretagens budgetar.

Mycket av public service uppdrag består

Det råder till stora delar parlamentarisk enighet kring utredningens förslag och mycket i det innebär inte några stora förändringar i uppdragen. Det gäller till exempel public service-bolagens breda innehållsuppdrag, spegling av och produktion från hela landet, program för minoriteter, anpassning till funktionsnedsatta, filmproduktion och sponsring. Nyhetssändningar på utländska språk kommer fortsätta hanteras av Sveriges Radio.

Ulrika Facht

Områden :