Listan över de största nordiska medieföretagen, i vid bemärkelse och mätt i omsättning under 2022, domineras av företag från telekomindustrin. I ett nordiskt sammanhang betyder det företag som erbjuder allt från fast och mobil telefoni till marksänd och strömmad tv. Under 2022 var tre av de fem största medieföretagen i Norden i fråga om omsättning så kallade telekombolag. Det enskilt största företaget, med en samlad omsättning på motsvarande 11 727 miljoner euro under 2022, var den svenska strömningstjänsten Spotify. Det var första gången som Spotify var det största bolaget. Det tidigare största bolaget, det norska telekombolaget Telenor, var detta år det näst största med en omsättning på 9 793 miljoner euro. Övriga bolag i topp fem var de svenska telekombolagen Telia Company och Tele 2 samt danska mediekoncernen Egmont Group.
Även om både Telenor och Telia Company är börsnoterade är det den norska och svenska staten som är de enskilt största aktieägarna i respektive bolag. Statens roll som ägare på mediemarknaden är fortsatt ett viktigt kännetecken för det nordiska mediesystemet. Av de 25 största medieföretagen i regionen står åtta under direkt eller indirekt statlig kontroll. Vid sidan av Telenor och Telia Company handlar det om sex av Nordens public service-företag.
De nordiska länderna har valt att organisera public service på olika sätt, vilket påverkar den relativa storleken på de största public service-företagen. I Norge och Finland drivs public service inom ramen för ett enskilt företag, NRK* och Yleisradio/Rundradion. Norska NRK är också det omsättningsmässigt största av de nordiska public service-bolagen. Danmark har i sin tur två statligt ägda public service-företag. Det större av dessa två, DR, finansieras genom offentliga medel. Det samtidigt som det andra och mindre bolaget, TV2, huvudsakligen drivs på kommersiella intäkter. Sverige har tre stiftelseägda public service-bolag, varav Sveriges Television och Sveriges Radio finns med bland de 25 största medieföretagen i Norden.
* Utöver det skattefinansierade NRK har den norska staten även en överenskommelse med TV2 om att tillhandahålla visst public service-innehåll, inklusive dagliga nyhetssändningar och barnprogram. TV 2, som är det största privata tv-företagen i Norge, ägs av danska Egmont Group.
Majoriteten av de största nordiska medieföretagen i den här sammanställningen är dock privatägda. Elva av de 19 företag som inte är public service-företag är börsnoterade samtidigt som åtta inte är det. Bland de åtta onoterade ägs fem av ideella stiftelser. Stiftelser fungerar också som betydande minoritetsägare i ett par av de börsnoterade företagen på listan. Stiftelseägandet är ytterligare ett kännetecken för det nordiska mediesystemet. Samtidigt är det bara ett av företagen på topp 25-listan som kan karakteriseras som renodlat familjeföretag: Bonnier Group, som ägs av den svenska Bonnier-familjen.
När det gäller vilket land företagen har sitt huvudkontor i återspeglar topplistan ganska väl den relativa storleken på de nationella marknaderna. Nio av företagen har sitt huvudkontor i Sverige, sju i Danmark, fem i Norge och fyra i Finland. Island är inte representerat på listan över Nordens 25 största medieföretag.
Majoriteten av topplistans stora nordiska medieföretag har en lång historia. Flera av dem har rötter ända tillbaka till 1800-talet. Men det finns också ett halvdussin som startades under 2000-talet. Och ett av dessa förhållandevis unga företag startades som en uteslutande digital verksamhet. Det är Spotify, lanserat 2008, som genom en mycket snabb tillväxt kommit att inta förstaplatsen på listan över Nordens största medieföretag i fråga om omsättning. Med 486 miljoner aktiva användare i 184 länder är Spotify också det enda verkligt globala företaget på listan. Med det sagt så bedriver hela 15 av de 25 företagen verksamhet i minst två nordiska länder. De övriga nordiska länderna är viktiga marknader för huvuddelen av de största nordiska medieföretagen. Public service-bolagen utgör kärnan i den grupp av företag som endast verkar inom ett lands gränser.
Av de totalt 19 företag på topplistan, som inte är public service-bolag, redovisade tio positiva resultat före skatt under 2022. Nio bolag redovisade i sin tur negativa resultat. Den högsta vinstmarginalen före skatt, +28 procent i relation till intäkterna, redovisade det finländska företaget Alma Media. Vinstmarginalen i median före skatt bland de 20 vinstdrivande företagen (det vill säga de 19 som inte är public service-bolag men med danska TV2) på listan landade under 2022 på +1 procent.
En metodkommentar
Rangordningar utifrån storleken på dagens medieföretag är förknippade med en rad metodologiska överväganden.
Ett första övervägande rör själva definitionen av ”medier”. I den här analysen har vi använt en bred definition av vad vi betraktar som medierelaterad verksamhet, vilket inkluderar inte bara medieproduktion (som t.ex. tidningar, tv- och radiokanaler, film, tidskrifter och böcker) utan också s.k. accesstjänster (som t.ex. bredband och mobiltelefoni) och distribution – och paketering – av medierat innehåll (som t.ex. marksänd, satellit-, kabel- och beställ-tv och olika strömningstjänster för ljud och rörlig bild). Utvecklingen på de nordiska mediemarknaderna under senare år innehåller här flera exempel på tidigare ”enfunktionsföretag” som har valt att expandera horisontellt i värdekedjan för medierat innehåll.
När det gäller bedömningen av storleken på individuella företag bygger vår lista på företagens samlade omsättning. Det innebär att eventuella intäkter från andra verksamheter än medier ingår i underlaget. Samma sak gäller förstås för intäkter från länder utanför Norden.
Ett sista övervägande rör frågan om geografisk hemvist. I dagens globaliserade kapitalmarknad har det blivit allt svårare att fastställa en nationell tillhörighet för många medieföretag, i synnerhet om ägandet och verksamheten är i olika länder. Vår definition av ”nordiska” medieföretag bygger inte på vart den huvudsakliga ägaren befinner sig, utan på huruvida företaget i fråga har sitt huvudkontor i ett nordiskt land eller inte. Den här definitionen utesluter globala och USA-baserade aktörer som Alphabet och Netflix – vilka förvisso kontrollerar en stor andel av de nordiska mediemarknaderna i fråga om både publik och omsättning.