I den här genomgången av de största nordiska mediebolagen avses medier i bred bemärkelse, bolag med huvudkontor i Norden och mätt efter omsättning under 2023. Det är en lista som domineras av företag från telekomindustrin. I ett nordiskt sammanhang betyder det företag som erbjuder allt från fast och mobil telefoni via internet till olika former av marksänt och strömmat innehåll.
Under 2023 var fyra av Nordens fem omsättningsmässigt största medieföretag så kallade telekombolag. Så har det sett ut under en följd av år. Det enskilt största företaget, med en samlad omsättning 13,2 miljarder euro, var återigen den svenska strömningstjänsten Spotify. Efter detta globala företag var det ett omsättningsmässigt hopp ned till Telia Company och Telenor. Värdet på de svenska och norska telekombolagens sammanlagda försäljning uppgick 2023 till 7,7 respektive 7,0 miljarder euro. Därefter var det återigen ett nivåhopp till det svenska telekombolaget Tele2, med en omsättning på 2,5 miljarder, och danska mediebolaget Egmont, vars omsättning var 2,4 miljarder euro.
Även om både Telia Company och Telenor är börsnoterade, är det fortfarande den svenska respektive norska staten som är de största enskilda aktieägarna i dessa tidigare monopolföretag. Statens roll som ägare på mediemarknaden är fortsatt ett viktigt kännetecken för det nordiska mediesystemet. Åtta av de 25 största medieföretagen står under direkt eller indirekt statlig kontroll. Förutom Telenor och Telia Company handlar det om sex nationella public service-företag.
De nordiska länderna har valt att organisera sin public service-verksamhet på olika sätt. Organiseringen påverkar i sin tur den relativa storleken på de största public service-företagen. I Norge och Finland drivs public service inom ramen för ett enskilt företag, NRK och Yle. Norska NRK är också det omsättningsmässigt största av de nordiska public service-bolagen. Utöver det offentligt finansierade NRK har den norska staten även en överenskommelse med danska Egmont Groups TV2 om att tillhandahålla visst public service-innehåll, inklusive dagliga nyhetssändningar och barnprogram. TV 2 är Norges största privata tv-företag.
Danmark har till skillnad från Norge två helt statligt ägda public service-företag. Det större av dessa två, DR, finansieras genom offentliga medel. Det andra och mindre bolaget, TV2, drivs huvudsakligen på kommersiella intäkter. Till sist Sverige, vilket har tre stiftelseägda public service-bolag. Och av dessa finns Sveriges Television och Sveriges Radio med på listan över Nordens 25 största medieföretag.
Precis som tidigare är majoriteten av de största nordiska medieföretagen privatägda. Bland de 19 företag som inte är public service-företag finns elva börsnoterade och åtta onoterade. Fem av de onoterade företagen ägs av ideella stiftelser, som Aller- och Egmontfonderna i Danmark. Stiftelser är även betydande minoritetsägare i några av de börsnoterade företagen på listan: finska Sanoma (Jane och Aatos Erkkos stiftelse) och norska Schibsted (Tiniusstiftelsen). Stiftelseägandet är ytterligare ett kännetecken för det nordiska mediesystemet.
Vad gäller Schibsted, som 2023 var ett börsbolag med en stiftelse som dominerande ägare, så delades det bolaget i två delar 2024 med skilda ägare. Den ena delen, Schibsted Marketplaces (senare Vend), utgörs numera av tjänster som Blocket och Finn samtidigt som den andra, Schibsted Media, består av medier som morgon- och kvällstidningar. Mediedelen av bolaget övertogs i sin helhet av stiftelsen Tinius och avnoterades då från börsen. Den andra delen, med sina marknadsplatser, fortsatte som börsbolag. I februari 2025 förvärvade Schibsted Media Telia Companys tv-verksamheter TV4 i Sverige och MTV i Finland.
Ett annat kännetecken för den nordiska mediemarknaden var under lång tid de familjeägda bolagen, primärt på dagstidningsmarknaden. År 2023 kunde endast ett av dessa 25 bolag karakteriseras som renodlat familjeföretag: Bonnier Group, onoterat bolag som ägs av den svenska familjen Bonnier. Under 2024 avyttrade också investeringsbolaget Kinnevik, med familjen Stenbeck som central ägare, efter mer än 40 års engagemang i Tele2 sitt sista innehav i bolaget.
När det gäller vilket land företagen har sitt huvudkontor i återspeglar topplistan även under 2023 den relativa storleken på de nationella marknaderna ganska väl. Nio av företagen har sitt huvudkontor i Sverige, sju i Danmark, fem i Norge och fyra i Finland. Island är inte heller detta år representerat på listan över Nordens 25 största medieföretag.
För ett av listans bolag, svenska Viaplay Group, innebar 2023 och 2024 ett kraftigt förändrat ägande. I slutet av 2023 ägdes Viaplay Group till 33 procent av svenska bolag (11 procent norska och 10 procent finska bolag). Efter stora förvärv i början av 2024 kom det franska mediebolaget Group Canal Plus, en del av koncernen Vivendi Group, att äga cirka 30 procent. En lika stor andel förvärvade det tjeckiska riskkapitalbolaget PPF Group. Vid 2024 års slut var banken Avanza med en ägarandel på drygt 1 procent den störste svenska ägaren.
Majoriteten av topplistans stora nordiska medieföretag har en lång historia. Flera av dem har rötter ända tillbaka till 1800-talet, som Aller och Schibsted. Men det finns också ett halvdussin som startades under 2000-talet. Och ett par av de förhållandevis unga företagen startades som uteslutande digitala verksamheter. Det ena är Spotify, lanserat 2008, som genom en mycket snabb tillväxt kommit att inta förstaplatsen på listan över Nordens största medieföretag i fråga om omsättning. Med 602 miljoner aktiva användare på 184 marknader är Spotify också det enda verkligt globala företaget på listan. Det andra är den 2005 grundade svenska strömningstjänsten Storytel.
Hela 15 av de 25 företagen på topplistan bedriver verksamhet i minst två nordiska länder. De övriga nordiska länderna är således viktiga marknader för huvuddelen av de största nordiska medieföretagen. Public service-bolagen utgör kärnan i den grupp av företag som endast verkar inom ett lands gränser.
Av de totalt 19 företag på topplistan, som inte är public service-bolag, redovisade 13 positiva rörelseresultat (ebit) under 2023. Sex bolag redovisade i sin tur negativa resultat. Den högsta rörelsemarginalen, +24 procent, i relation till intäkterna, redovisade det börsnoterade mediebolaget Alma Media i Finland. Rörelsemarginalen i median bland de 20 vinstdrivande företagen (det vill säga de 19 som inte är public service-bolag och danska TV2) på listan landade under 2023 på +4,5 procent.
En metodkommentar
Rangordningar utifrån storleken på dagens medieföretag är förknippade med en rad metodologiska överväganden.
Ett första övervägande rör själva definitionen av ”medier”. I den här analysen har vi använt en bred definition av vad vi betraktar som medierelaterad verksamhet, vilket inkluderar inte bara medieproduktion (som t.ex. tidningar, tv- och radiokanaler, film, tidskrifter och böcker) utan också s.k. accesstjänster (som t.ex. bredband och mobiltelefoni) och distribution – och paketering – av medierat innehåll (som t.ex. marksänd, satellit-, kabel- och beställ-tv och olika strömningstjänster för ljud och rörlig bild). Företag som huvudsakligen ägnar sig år spelutveckling har inte tagit med på den här listan, men finns med i andra snarlika sammanställningar. Utvecklingen på de nordiska mediemarknaderna under senare år innehåller här flera exempel på tidigare ”enfunktionsföretag” som har valt att expandera horisontellt i värdekedjan för medierat innehåll.
När det gäller bedömningen av storleken på individuella företag bygger vår lista på företagens samlade omsättning. Det innebär att eventuella intäkter från andra verksamheter än medier ingår i underlaget. Samma sak gäller förstås för intäkter från länder utanför Norden.
Ett sista övervägande rör frågan om geografisk hemvist. I dagens globaliserade kapitalmarknad har det blivit allt svårare att fastställa en nationell tillhörighet för många medieföretag, i synnerhet om ägandet och verksamheten är i olika länder. Vår definition av ”nordiska” medieföretag bygger inte på vart den huvudsakliga ägaren befinner sig, utan på huruvida företaget i fråga har sitt huvudkontor i ett nordiskt land eller inte. Den här definitionen utesluter globala och USA-baserade aktörer som Alphabet och Netflix – vilka förvisso kontrollerar en stor andel av de nordiska mediemarknaderna i fråga om både publik och omsättning.
Bolagens omsättning i lokala valutor räknas om till euro, vilket under senare år fört med sig tydliga valutaeffekter. Det gäller framför att norska och svenska företag då den norska och svenska kronan förlorat i värde i relation till den danska kronan och euron i Finland.