År 2023 kom Nordens fyra omsättningsmässigt största tidningsföretag från olika fyra länder. Den enskilt största aktören, med en omsättning på motsvarande 853 miljoner euro, var den familjeägda svenska mediekoncernen Bonniers nyhetsdivision: Bonnier News. I Norden bedrev Bonnier News detta år tidningsutgivning i stora delar av Sverige, södra och västra Finland samt danska huvudstadsregionen. Börsbolagen Schibsted i Norge och Sanoma i Finlands motsvarigheter – Schibsted News Media och Sanoma Media Finland – var näst och tredje störst. Fjärde störst var stiftelseägda JP/Politikens Hus i Danmark.
Studeras samtliga bolag på listan över de största tidningsföretagen var dessa relativt jämnt fördelade mellan de fyra stora nordiska länderna. Norge och Sverige var representerade med tre företag vardera, medan Danmark och Finland hade vardera två. Den isländska tidningsmarknaden är som regel för liten för att något av dess bolag ska hamna på denna topplista. Detta år var inget undantag från den regeln.
I tre fall utgjorde listans tidningsverksamheter ett affärsområde i en större företagskoncern. Det handlade om Bonnier, Sanoma och Schibsted. Alla dessa hade betydande verksamheter både inom och utanför den övriga mediemarknaden. I resterande sju företag utgjorde dagstidningsutgivning och tidningsrelaterad verksamhet den dominerande intäktskällan. Det största tidningsföretaget i fråga om antalet enskilda tidningstitlar var norska Amedia, som svarade för utgivningen av 107 titlar. Huvuddelen av dessa var lokala morgontidningar.
Vad gäller ägarformer var fyra av de tio företagen börsnoterade. Bland de resterande var fem majoritetsägda av ideella stiftelser. Stiftelser var också den största enskilda aktieägaren i två av de börsnoterade företagen: Sanoma (Jane och Aatos Erkkos stiftelse) och Schibsted (Stiftelsen Tinius). Vad gäller just Schibsted, så delades bolaget i två delar 2024. I den ena delen, Schibsted Marketplaces (senare Vend), samlades marknadstjänster som Blocket och Finn samtidigt som den andra, Schibsted Media, samlade medier som morgon- och kvällstidningar. Mediedelen av bolaget övertogs i sin helhet av stiftelsen Tinius och avnoterades då från börsen. Den andra delen, med sina marknadsplatser, fortsatte som börsbolag. Mediedelen förvärvade i början av 2025 tv-bolagen TV4 i Sverige och MTV i Finland av Telia Company.
Den relativt betydande förekomsten av stiftelser som ägare av stora tidningsföretag är ett kännetecken för de nordiska tidningsmarknaderna i ett europeiskt perspektiv. Samtidigt var endast ett av de tio största tidningsföretagen 2023 fortsatt kontrollerat av en familj. Historiskt sett har det familjeägda bolaget varit en mycket vanlig ägandeform inom tidningsbranschen i Norden. Det kvarvarande företaget är Bonnier News, som ingår i den familjeägda koncernen Bonnier Group.
Förekomsten av utländska ägarintressen på de nordiska tidningsmarknaderna har trots de senaste decenniernas trend med ökad internationalisering av västvärldens mediemarknader varit relativt begränsad. Men under senare år har detta förändrats. År 2023 hade tre av de tio största tidningsföretagen majoritetsägande i tidningsrörelser i ett annat nordiskt land. Ett av dessa var Schibsted, som sedan 1990-talet äger de svenska tidningarna Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Den andra var norska Polaris Media – med Schibsted som största enskilda aktieägare – som var huvudägare i Göteborgskoncernen Stampen. Polaris klev in på den svenska tidningsmarknaden 2019. Och den tredje var svenska Bonnier som äger majoriteten av den danska affärstidningen Børsen. Bonnier förvärvade dessutom aktiemajoriteten till koncernen kring Hufvudstadsbladet 2023 och året därpå koncernen kring Vasabladet i Finland. I slutet av 2024 övertog också Amedia ägarskapet i danska Berlingske Media från det belgiska mediebolaget DPG Media. Amedia blev därmed ägare till bland annat Berlingske, BT och Weekendavisen – alla utgivna i Köpenhamn.
Till dessa majoritetsägda bolag hade flera nordiska tidningsföretag minoritetsintressen på andra tidningsmarknader än de egna. Ett par exempel är JP/Politikens Hus och redan nämnda Amedia. Den senare var 2023 minoritetsägare i Bonnier News Local, vilket är ett bolag inom Bonnierkoncernen med fler än 40 svenska lokaltidningar och ett antal gratistidningar i sin utgivning. Den förra, JP/Politiken, ägde under större delen av 2023 en mindre andel av HD-Sydsvenskan i Helsingborg och Malmö. Det danska bolaget sålde dock sin andel till majoritetsägaren Bonnier under slutet av året. Ett tredje exempel var den svenska lokaltidningskoncernen NWT Gruppen och dess ägarandel om 27 procent i Polaris Media.
Mot bakgrund av den allt hårdare konkurrenssituationen för kommersiella nyhetsmedier kan det avslutningsvis noteras att sex av de tio största tidningsföretagen i Norden redovisade positiva rörelseresultat 2023. Fyra bolag redovisade alltså negativa rörelseresultat. Det var dock färre bolag som visade överskott än under närmast föregående år. De positiva resultaten var dessutom svagare. Sammantaget var 2023 ett ekonomiskt tuffare år för de nordiska tidningsbolagen än 2021 och 2022.
En metodkommentar
Rangordningar av de största tidningsföretagen i en specifik geografisk region – vilket är fallet i den här sammanställningen – är förknippade med en rad metodologiska utmaningar.
Historiskt sett har skattningar av storleken – inklusive marknadsandelar – hos enskilda tidningsföretag ofta byggt på uppgifter om tidningsupplagor. Sedan ett antal nordiska tidningar har valt att lämna de branschgemensamma nationella upplagemätningarna är den sortens sammanställningar inte längre möjlig på nordisk nivå. Det innebär att vi är hänvisade till ekonomisk omsättning från företagens årsredovisningar. Här är det viktigt att poängtera att de redovisade intäkterna avser företagens samlade intäkter, inte enbart dem som kan hänföras till tidningsverksamhet (vilka sällan är separat redovisade). Sedan relativt få av dagens tidningsföretag är verksamma enbart inom just tidningsutgivning, kan de redovisade siffrorna inkludera intäkter från t.ex. tryckeri- och distributionsverksamhet, tidskrifts- och bokutgivning, fastighetsverksamhet och kommersiell radio. I de fall då tidningsutgivningen är organiserad som en självständig division eller affärsområde i en större mediekoncern (vilket är fallet med t.ex. Bonnier), har vi valt att redovisa det ekonomiska resultatet för divisionen och inte koncernen. Alla dessa förhållanden försvårar den exakta jämförelsen av storleken på de största tidningsföretagen i Norden.
Det finns också metodologiska utmaningar när det gäller antalet tidningar som kontrolleras av respektive företag. Det finns i dag inga standardiserade mätningar som anger och kategoriserar antalet tidningar på de nordiska tidningsmarknaderna på ett systematiskt sätt. Av det skälet har vi valt att redovisa tidningsföretagens egna uppgifter när det gäller det egna tidningsinnehavet. I insamlingen av dessa uppgifter har vi valt att enbart inkludera tidningar (tryckt och digitalt) som ägnar sig åt generell nyhetsförmedling. Det innebär att mer nischade nyhetstidningar, med inriktning mot t.ex. sport- eller livsstilsnyheter, har exkluderats från sammanställningen.
Bolagens omsättning i lokala valutor räknas om till euro, vilket under senare år fört med sig tydliga valutaeffekter. Det gäller framför att norska och svenska företag då den norska och svenska kronan förlorat i värde i relation till den danska kronan och euron i Finland.