Svenskarnas lyssningsvanor präglas av både kontinuitet och förändring. Äldre lyssnare håller fast vid radioapparat och bilradio, medan yngre främst använder digitala format som podcast och strömmad musik. Även geografin spelar in – i urbana miljöer är de digitala vanorna betydligt vanligare. Det visar en ny rapport som bygger på data från Mediebarometer-undersökningen, som genomförs av Nordicom.
– Vi ser hur digitaliseringen skapar ett alltmer fragmenterat men också funktionellt ljudlandskap. Det handlar inte bara om teknik, utan också om vilken typ av innehåll lyssnarna söker, sager Karin Hellingwerf, medieanalytiker på Nordicom och författare av rapporten.
Plattformar samspelar
Rapporten visar att olika ljudplattformar ofta samspelar. Lyssnare av talbaserade kanaler som Sveriges Radio P1 och P2 kombinerar gärna traditionell radio med podcast eller webbradio, medan P3-lyssnare i högre grad kopplar ihop musikorienterat radioutbud med digital musikströmning.
Reklamradion uppvisar ett något annorlunda mönster. Lyssnarna kombinerar ofta reklamradio med bilradio och musikströmningstjänster, men mer sällan med traditionell radioapparat. Det tyder på att valet främst styrs av musikpreferenser snarare än av vilken kanal man lyssnar på.
Ljudboken sticker ut
Ljudbokslyssnandet uppvisar däremot svaga samband med övriga ljudmedier, enligt rapporten. Ljudbokslyssnandet är en mer avgränsad aktivitet, ofta knuten till resor eller stunder av koncentrerat lyssnande.
– Våra resultat visar att ljudmediekonsumtionen inte är slumpmässig. Den styrs av individuella behov, vanor och livssituationer – och därmed formas olika lyssningskulturer av olika generationer, fortsätter Karin Hellingwerf.
Rapporten bygger på data från befolkningen mellan 9 och 85 år och belyser både utvecklingen över tid och skillnader mellan grupper.
Rapporten Mediebarometern 2024: Tema ljudmedier är skriven av Karin Hellingwerf och bygger på data ifrån Mediebarometer-undersökningen 2024.
