Digitaliseringen fortsätter att prägla det svenska medielandskapet. De undersökningar som rapporten MedieSverige 2023 baseras på visar att en växande andel av befolkningen väljer bort traditionella medier, såsom tryckta tidningar och linjär tv och radio, för digitala medier såsom streamingtjänster, webbradio, podcasts och digitala tidningar. Linjärt tv-tittande har minskat från 71 procent år 2010 till 53 procent år 2022.
Digitala och traditionella medier är dock olika populära i olika åldersgrupper, och den yngre delen av befolkningen är betydligt mer digital än den äldre.
– Det enda digitala medium som används mer av de som är 45 år och uppåt än den yngre delen av befolkningen är digitala dagstidningar, säger Ulrika Facht, medieanalytiker vid Nordicom och författare till rapporten.
Minskade annonsintäkter försvårar för lokaljournalistiken
Även annonsmarknaden digitaliseras alltmer. År 2021 gick 69 procent av de svenska investeringarna på annonsmarknaden till digital annonsering. Majoriteten av investeringarna hamnar dock inte hos svenska medieföretag. Under 2021 gick 72 procent av de digitala annonsinvesteringarna till globala sökmotorer och sociala medieplattformar.
Att annonsintäkterna strömmar från den nationella mediemarknaden till utländska företag riskerar att ytterligare försvåra finansieringen av den svenska nyhetsjournalistiken, vilket blir en särskild utmaning för lokaljournalistiken.
– Det finns en oro att dagstidningarnas minskade intäkter kommer att påverka medborgarnas tillgång till lokala nyheter. Under 2022 saknade runt 35 av Sveriges 290 kommuner lokal nyhetsbevakning, säger Facht.
Mediestödet reformeras
Med ett förändrat medielandskap krävs att även stödet till nyhetsmedier anpassas till de nya förutsättningarna. Under 2022 lades därför ett förslag till nya mediestöd fram (Ds 2022:14 Ett hållbart mediestöd för hela landet).
– Det äldsta nuvarande stödet, driftsstödet, härstammar från en tid då tidningsföretagen fick huvuddelen av sina intäkter från reklammarknaden. Men i dag pekar utvecklingen mot att tidningsföretagen blir alltmer beroende av publikintäkter, så här behövs en anpassning i stödet, säger Facht.
Det nya förslaget syftar till att främja allmänhetens tillgång till oberoende lokal nyhetsförmedling av hög kvalitet i hela landet. Enligt planen ska förslaget träda i kraft 1 januari 2024.
Ägarkoncentration på dagstidningsmarknaden
Dagstidningsmarknaden har under de senaste decennierna präglats av sammanslagningar och uppköp av tidningar och tidningsföretag. Nästan alla dagstidningar med utgivning minst tre dagar i veckan ingår numera i någon av landets tidningskoncerner.
– Ägandet har koncentrerats till ett fåtal regionala tidningsmonopol där en ägare kontrollerar alla eller nästan alla dagstidningar i området, säger Facht.
Flest titlar äger Bonnierkoncernen vars tidningsinnehav också täcker störst geografisk yta.
Olika läsarvanor i olika kommuner
I MedieSvergie 2023 analyseras de olika tidningsutgivarområdena med hjälp av data från Mediebarometer-undersökningen 2021 för att jämföra medborgarnas läsarvanor och tillgång till prenumeration i relation till tidningsutgivarområde. Resultaten visar bland annat att prenumerationsgraden var som högst, i genomsnitt 56 procent, i kommuner där NWT Gruppen är ledande utgivare – i Värmland och området runt Vänern. Högst andel digitala prenumeranter (47 procent) fanns i kommuner där VK Media är ledande utgivare, det vill säga i Västerbottens län.
Om MedieSverige
Publikationsserien MedieSverige har utkommit vartannat eller vart tredje år i 40 år och MedieSverige 2023 utgör den femtonde volymen i serien. Rapporten ger en aktuell och bred översikt av dagens svenska medielandskap. Dataunderlaget har hämtats från en rad olika källor: Institutet för reklam- och mediestatistik (IRM), Mediemätning i Skandinavien (MMS), Kantar Sifo, Myndigheten för press, radio och tv (MPRT), Post- och telestyrelsen (PTS), Institutet för mediestudier, SOM-institutet och Nordicom.
Julia Romell